Tässä eduskuntakeskustelu ruotsiksi käännettynä

[NRR]

Tässä HBL:lle tehdyt ruotsinnokset valituista kohdista (pahoittelen käännösten puuttumista - ehkä joku taho on tehnyt saman suomeksi ja valinnoin, joista olisi meille enemmän iloa, mutta epäilen ettei suomenkielinen media ole nähnyt tarpeelliseksi):

1. Pauli Kiuru (Saml) är först ut. Han tackar aktivisterna för deras jobb och säger att han värdesätter vår tvåspråkiga kultur. Men rätten att använda sitt modersmål äventyras inte om skolsvenskan blir frivillig. Kiuru håller sitt tal på både finska och svenska. Han säger att man inte nått önskat resultat genonm obligatorisk svenska. I vissa landskap skulle svenskan kunna vara frivillig. I gymnasiet hör svenskan till.
2. Förändring 2011:s James Hirvisaari: Det är hög tid att göra slut på seden att köpa SFP:s välvilja. Ingen kräver att man förbjuder att tala, lära sig eller använda svenska.
3. Hirvisaari: Det enda som krävs är att finskspråkiga tvingas lära sig finlandssvenskarnas modersmål mot sin vilja. Resultaten har inte varit beundransvärda. Vem kunde se på den svenska valdebatten utan att skämmas?
4. Borgåbon Pirkko Ruohonen-Lerner (Sannf): Finlands näringsliv EK önskar att vi blir av med tvångssvenskan och lär oss flera språk. Till exempel i Sverige lär man sig kinesiska för att komma in på den kinesiska marknaden, Varför studerar man i Finland två språk, svenska och finska, som man inte klarar sig med ute i världen?
5. Stefan Wallin (Svenska riksdagsgruppen): Man kan närma sig målet med medborgarinitiativet på många sätt. Jag har aldrig stött på en person som klagat på att den kan för många språk. Grannlandet Sverige är fortfarande Finlands viktigaste exportland. Den obligatoriska svenskan är sedan länge i gott sällskap med många andra obligatoriska ämnen.
6. Wallin: Själv upplever diskussionen också som en personlig fråga. Svenska är mitt fadersspråk, minska mitt modersmål för att vara exakt. Hur skulle det kännas om man lämnade in ett medborgarinitiativ där det föreslogs att ert modersmål inte längre är lika viktigt som vårt?
7. Christina Gestrin (Svenska riksdagsgruppen): Det är viktigt att göra undervisningen i språken mer ändamålsenligt. Förslagen om att svenskan skulle vara obligatoriskt i bara vissa regioner har sina risker eftersom det skulle försätta ungdomar i en ojämlik situation. Rörligheten i dagens värld är stor.
8. Gestrin: Föreningen Vapaa kielivalinta som står bakom medborgarinitiativet har hävdat att svenskundervisningen hotar väldfärdssamhället. Det är skräpprat av en specielll sort.
9. Gestrin påpekar att Finland behöver den nordiska samhörigheten mer än något annat land.
10. Socialdemokraten Tytti Tuppurainen talar på svenska och försvarar tvåspråkigheten med bland annat historiska skäl. -Idag känner jag stor tacksamhet för att Finland är ett västerländskt land.
11. Tuppurainen säger att arbetsmarknaden blivit tudelad sedan svenskan blev frivillig i studentexamen. -Det finns redan svensktalande bättre folk, säger hon och syftar på de finskspråkiga som lärt sig svenska bra.
12. Raija Vahasalo (Saml): Vi inleder språkundervisningen allt för sent i skolan och utnyttjar inte barnens känslighet för att lära sig språk. Timantalet i svenskan är redan minimal. Man kan redan nu få undantag från svenskundervisningen om vissa kriterier fylls. I östra Finland vill vissa byta ut svenskan mot ryskan, men man måste komma ihåg att man redan nu kan läsa ryska så mycket man vill.
13. Jari Myllykoski (VF): I den här formen känns svenskundervisningen lite frustrerande. Jag tycker också att språkundervisningen borde inledas tidigare. Jag ser inte att svenskinlärningen i den här formen främjar vår exportindustri. Själv tror jag att jag skulle ha lärt mig svenska om jag som liten fått tillbringa tid i ett dagis eller en familj där man talat svenska. När betänkandet kommer till salen överväger jag min åsikt.
14. Undervisningsminister Kiuru: Bra att vi för en bredare debatt.
15. Kiuru: Läroplanerna är öppna för tillfället. Viktigast är hur man undervisar i svenska.
16. Justitieminister Anna-Maja Henriksson: Finlands nationalspråk är finska och svenska. Alla ska har rätt att lära sig också det andra nationalspråket.
17. Henriksson (SFP): Medborgarinitiativet motsvarar inte viljan i regeringens nationalspråksstrategi.
18. Henriksson: Den offentliga sektorn har redan länge haft problem med att rekrytera svenkkunnig personal i de sektorer där den behövs.
19. Henriksson: I den här diskussionen är det viktigt att undvika att ställa olika språk mot varandra.
20. Sasi: Det är ytterst viktigt att alla finländare kommer i kontakt med svenskan, och finskan. Alla har rätt att använda svenskan.
21. Om svenskan blir frivillig äventyras rätten till att använda sitt modersmål och porten till jobb stängs för många, säger Sasi.
22. Tuula Peltonen (SDP) beskriver hur hon under ett år fick undervisa i svenska och säger att det var ett fantastiskt år. Hur skulle vi kunna utveckla undervisningen, frågar hon minister Kiuru.
23. Jussi Niinistö (Saml) ifrågasätter Henrikssons uttalande: Var inte idén med medborgarinitiativen att lyfta saker till riksdagens behandling förbi regeringsprogrammet?
24. Simo Rundgren (C) från Lappland säger att språkkunskaper i grannländernas språk är bra för sysselsättningen.
25. Mikaela Nylander (SFP) påpekar att svenskans frivillighet i studentexamen inte ökat intresset att studera andra språk.
26. Vänsterförbundets Risto Kalliorinne försvarar svenskan med att frivilligheten skulle stänga många dörrar på arbetsmarknaden.
27. De grönas Oras Tynkkynen talar på båda språken. När man är liten kan man inte veta vilka språk man kommer att behöva i framtiden. Jag kunde inte veta att min partner skulle komma att vara svensk.
28. Peter Östman (KD) säger att uttrycket tvångssvenska börjar kännas som en kränkning.
29. Pertti "Veltto" Virtanen (Sannf) hänvisar till professor Kirsi Lonka som sade i dagens Hesari att det är viktigt att man trivs i skolan. Tvång är det värsta, säger Virtanen.
30. Tuomo Puumala (C) säger att tvånget inte är en så svartvit fråga som man försöker framhålla i plenisalen. Centern har försökt föra fram möjligheten för kommuner i östra Finland att byta svenskan mot ryskan. I sin hemstad Karleby ser han att elever kommer ur skolan utan kunskaper att kunna ge service på svenska.
31. Ekenäsbon Thomas Blomqvist (SFP) säger att han är väldigt tacksam för att han i skolan fått lära sig finska och att det finskspråkiga i Finland, eftersom han vuxit upp på en så svenskspråkig ort.
32. De grönas Satu Haapanen som kommer från Uleåborg konstaterar - på svenska - att de som gått den svenska skolan i staden har mycket större möjligheter att välja var de ska studera vidare och frågar minister Kiuru om hon tänkt på åtgärder för att göra svenskundervisningen intressantare.
33. Leena Harkimo (Saml) föreslår att svenskundervisningen inleds redan i tredje klass.
34. Ari Jalonen (Sannf) säger att det lönar sig att se på vilka språk man talar i Bryssel, där är svenskan och finskan i minoritet. Dagens värld är inget Impivaara, säger han med hänvisning till Aleksis Kivis konstruktion.
35. Silvia Modig (VF): Man ska lära sig så många språk som möjligt. Det blev inte så när svenskan blev frivillig i studentexamen. Det är också en fråga om identitet. Jag har varit överraskad över hur många gånger jag i den här salen tvingats försvara min identitet.
36. Jörn Donner (svenska riksdagsgruppen): Som tvååring måste jag lära mig tvångsfinska och senare också Björneborgsdialekten. Jag stöder inte initiativet, men önskar mångsidiga språkkunskaper.
37. Jari Lindström (Sannf): Det finns områden där det är motiverat att lära sig ryska och det finns områden där det är motiverat att lära sig ryska. Att tvinga alla finländare att lära sig svenska är inte motiverat. Enda punkten där jag flexar för svenskan är mitt namn, det är Lindström, inte Lehmusvirta.
38. Aila Paloniemi (C): Man borde fästa uppmärksamhet vid undervisningsmetoderna. Det kan vara roligt att lära sig språk.
39. Markku Eestilä (Saml): vi hade skolelever på besök och de tyckte att valfrihet är bäst. Han frågar minister Kiuru vad som kan göras för att tidigarelägga språkundervisningen eftersom det kommit upp i många anföranden.
40. Kauko Tuupainen (Sannf) säger att det är en hård sak att kunna engelska och franska i Bryssel. Det var ett politiskt beslut att göra svenskundervisningen obligatorisk. Nu är det dags för ett nytt politiskt beslut.
41. Christina Gestrin (SFP) besvarar Brysselhänvisningarna med att de nordiska länderna borde samarbeta mer i Bryssel och att svenskan därför behövs också där. Det är också svårt för svenskspråkiga att lära sig finska.
42. Lea Mäkipää (Sannf) säger att vid skolbesök lyder budskapet att svenskan ska bort.
43. Minister Kiuru: Jag hör till de människor som älskar språk. Jag tror också att kommande generationer måste lära sig språk. Jag har också haft ett tvångsämne i skolan: kemi. Men jag är mycket nöjd med att jag fick underkänt i kemi och måste göra om provet.
44. Minister Kiuru: Den finska skolan kan inte låta allting bli frivilligt. Gymnasisterna har drivit en mycket omfattande valfrihet, men det har ansetts att vissa saker man måste lära sig.
45. Frågan om hur vi undervisar är dagens stora fråga, säger Kiuru. Hon tackar Donner för att han varit tvungen att tjäna i Björneborg och lära sig Björneborgsdialekten - det bara hör till livet.
46. Minister Henriksson (SFP): Man måste också fästa uppmärksamma att det är svårt för österbottningar att lära sig svenska. När en österbottning skrivit studentexamen är den mest rädd för dåligt betyg i finska. Språkbadet måste utvecklas.
47. Henriksson säger att hon har stor nytta av att kunna tala svenska med sina svenska och danska kolleger. Det förenar mer och ger mer växelverkan och man kan göra mer tillsammans på Brysselarenan.
48. Henriksson: Det är en främmande tanke för mig att man skulle kunna gå i skolan i det här landet utan minsta undervisning i finska, bevare oss för det. Kommunerna i östra Finland kan erbjuda så många språk de vill.
49. Juho Eerola (Sannf): Det var fint att höra av minister Henriksson att alla barn i Finland får undervisning i finska. Hoppas det i framtiden också gäller
50. Ritva Elomaa (Sannf): Pakkoruotsi sanana nostaa karvat pystyyn. Eikö ruotsin suosio lisääntyisi jos se olisi vapaaehtoinen?
51. Vesa-Matti Saarakkala (Sannf): Om man inte ställer sig med allvar på kravet att göra svenskan frivillig ser jag det som oundvikligt att folket härnäst kräver att svenskans ställning som nationalspråk ändras till minoritetsspråk.
52. Hirvisaari (Förändring 2011) ser det som viktigt att gruppdisciplin inte används i behandlingen av medborgarinitiativet och säger att det borde ordnas en folkomröstning i frågan.
53. Minister Kiuru: Vi borde kunna utmana de unga på ett helt annat sätt i språkundervisningen, teknologin ger helt nya möjligheter. Just det här arbetet utförs nu när grunderna för läroplanerna utarbetas.
54. Kiuru (SDP): Den största utmaningen är att eleverna inte trivs i skolan. Jag vill också kommentera det Rundgren tog fram om behovet, ryskan behövs visst i östra Finland. Den långa gränsen med Sverige utamanar oss att tänka på hur den nordliga dimensionen ska utnyttjas.
55. Suna Kymäläinen (SDP) från Kymmenedalen förespråkar två obligatoriska språkval.
56. Reijo Tossavainen (Sannf): Svenska nu är en aktiv förespråkare för tvångssvenskan. För ett par dagar sedan föll ett kort i postlådan där det påstods att svenskan är nyttosvenska. När jag var i Köpenhamn uträttade jag alla ärenden på engelska. En gång försökte jag tala svenska men försäljaren svarade på engelska.
57. Ålänningen Elisabeth Nauclér (svenska riksdagsgruppen) berättar att hon i Ungern berättat om medborgarinitiativet om skolsvenskan och att hon inte väntat sig några reaktioner. Men om igen fick hon höra att, säger hon på finska, att det här är inte en finländsk fråga, det här är en internationell fråga. Finland är vår förebild idag, men inte längre i morgon. Man behöver inte gå längre än till Norge, där alla måste lära sig minoritetens språk, påpekar Nauclér.


HBL: http://hbl.fi/nyheter/2014-05-15/605801 ... olsvenskan

[NRR]

43. Minister Kiuru: Jag hör till de människor som älskar språk. Jag tror också att kommande generationer måste lära sig språk. Jag har också haft ett tvångsämne i skolan: kemi. Men jag är mycket nöjd med att jag fick underkänt i kemi och måste göra om provet.
44. Minister Kiuru: Den finska skolan kan inte låta allting bli frivilligt. Gymnasisterna har drivit en mycket omfattande valfrihet, men det har ansetts att vissa saker man måste lära sig.

Käännös:
43. Ministeri Kiuru: Kuulun niihin ihmisiin, jotka rakastavat kieliä. Uskon, että tulevien sukupolvienkin on opittava kieliä. Minulla on ollut myös pakkoaine koulussa: kemia. Mutta olen hyvin tyytyväinen siitä, että sain hylätyn arvosanan kemiassa ja jouduin tekemään kokeen uudestaan.
44. Ministeri Kiuru: Ei kaikkea voi tehdä vapaaehtoiseksi suomalaisessa koulussa. Lukiolaiset ovat ajaneet hyvin laajaa valinnaisuutta, mutta on katsottu, että jotkut asiat on opittava.

Apua! Meillä on opetusministeri, joka vertaa pakkoruotsia "pakkokemiaan"!

Tähänkin on jo useasti vastattu:

Olen kuullut usein pakon kannattajalta kommentin: “Kuinka moni tarvitsee muka kemiaa?”

Kemiaa on puolitoista vuotta peruskoulussa ja yksi pakollinen kurssi lukiossa, jossa peruskoulun kemianosuus kerrataan yhdistäen aihepiiriä esim. matematiikkaan ja biologiaan. Tuon lukiokurssin pakollisuus on tuore valinta ja voi toki piankin vaihtua valinnaisuuteen.

Peruskoulun kemiassa kyse on luonnontieteellisen maailmankuvan perustasta: alkuaineet, reaktiot, kemikaalit, myrkyt, ravintoaineet, lääkkeet, ympäristökemia…

Mikäli kemia jätetään pois opetussuunnitelmasta, joudutaan laajentamaan lähitieteiden opetusta näillä aiheilla (esim. fysiikka, terveystieto, biologia, kotitalous).

Kemiasta pääsee läpi yleistiedolla, missään vaiheessa pakollista osuutta lukevilta ei edellytetä kemistin elkeitä.

Ruotsin opinnoissa edellytetään uuden kielen oppimista. Ei mitään verrannollista yleistietoon kuuluvaan reaaliaineeseen.

Ruotsin kieltä on uuden tuntijaon mukaan neljä vuotta peruskoulussa, viisi pakollista kurssia lukiossa ja virkamiesruotsit yliopistolla eikä amiksestakaan pääse läpi ilman ruotsia.

Ruotsin opinnoissa vaaditaan joka tasolla, että edellinen osuus osataan. Lopulta vaaditaan jo oikeaa kielitaitoa.

Ruotsin useimmat unohtavat koulun jälkeen käytön puutteessa. Kemiaa sentään käyttää jokainen keittiössä, pesuhuoneessa, puutarhassa, remontoinnissa, lääkekaapilla jne. vaikkei tule ajatelleeksi, että tietyt perusasiat onkin käyty läpi jo koulussa. Teknistyvässä maailmassa kansalaisen perustaitoihin kuuluu ymmärtää aineen rakenteesta, ottaa vastaan tietoa vaarattomista ja vaarallisista kemikaaleista jne. Tietysti arki opettaa eniten ja aikuisen kemiantiedoista suurin osa on jo peräisin oman kokemuksen ja arkitiedon yhdistelystä.

Se ruotsin vertaamisesta kemiaan.

Jokaisen oppiaineen perusteet on mainittu opetussuunnitelmissa. Reaaliaineiden taustalla on yleisiä maailmankuvan rakentamiseen liittyviä tiedollisia ja taidollisia elementtejä sekä tieteenalojen suurten tarinoiden ymmärtämistä. Esimerkiksi kemiassa opiskellaan, miten aine rakentuu ja reagoi, miten tehdään koejärjestelyjä, miten luetaan alan tekstiä, miten tulkitaan alan kaavioita, mitä yhteyksiä kemialla on muihin tieteisiin…

Ruotsin kieli taas on yksi aine kopassa, jonka kannessa lukee “vieraat kielet”. Kaikkialla opiskellaan vieraita kieliä, sille on perustelut. Nyt pitäisi löytää siis perusteet sille, miksi nimenomaan ruotsin tulisi pakollinen eikä valinnainen muiden kielten kanssa. Se ei näytä olevan helppoa, sillä muuten se olisi jo tehty.

Kansalliskieli ruotsi ehti olla pitkään ennen kuin pakollisuus ulottui peruskouluun ja vielä pitempään ennen kuin pakollisuus ulottui myös korkeakouluihin joka opintoalalle.

[JV Lehtonen]

Keskustelun argumentit voi tiivistää yhteen sanaan, joka ei luo yhtään uutta työpaikkaa,
ei tuota yhtään hyvinvointia, vaan lähinnä ruokkii jotain nostalgianälkää--

MENNEISYYS on se sana!

Suomen poliittinen eliitti on menneisyyden vankina,
he etsivät vastausta tulevaisuuden ongelmiin menneisyydestä!

HE pasnostavat menneisyyteen, kun muualla panostetaan tulevaisuuteen

Tämä on oikeastaan järkyttävin havainto koko hommasta!

[JV Lehtonen]

Nauclerin kanssa olen siitä samaa mieltä, että tästä pitää tehdä kansainvälinen kysymys,
jotta nähdään, onko tässä kuviossa kansainvälisessä vertailussa mitään tolkkua!

Mikä kansa 95 %:n enemmistökielisinä joutuu toteuttamaan vastaavaa käytäntöä ?

YK on määrännyt Ahvenanmaan kysymyksen ratkaisun ja Ahvena ei kunnioita suomen kieltä,
joten kyllä mielelläni nostan tämän kansainväliseen vertailuun.

Kanadassa kuulemma 22 % ranskankielisiä, mutta ei pakkoranskaa!

[JV Lehtonen]

Den finska skolan kan inte låta allting bli frivilligt.

Ovatko nämä täysi-ikäisiä vai jotain teinejä ?

RUOTSI ON KAIKKI!!

[NRR]

Den finska skolan kan inte låta allting bli frivilligt.

Ovatko nämä täysi-ikäisiä vai jotain teinejä ?

RUOTSI ON KAIKKI!!

Niin, vapaaseen kielivalintaan liittyvässä keskustelussa nämä ovat teinejä.

Kaikki ihmiset ovat uuden asian edessä ohjauksen tarpeessa. Akateemiset, poliittisesti aktiiviset ihmiset ovat tosi hämmentyneitä uudessa kielipoliittisessa tilanteessa, kun kaksikielisyysliturgia alkaa rakoilla. He sanovat nyt asioita, joita harmittelevat myöhemmin. He tunnistavat kyllä myöhemmin argumentointivirheensä, mutta tänään "onhan meillä pakkokemiaakin" -rulaa.

[Jaska]

Den finska skolan kan inte låta allting bli frivilligt.

Ovatko nämä täysi-ikäisiä vai jotain teinejä ?

RUOTSI ON KAIKKI!!

Niin, vapaaseen kielivalintaan liittyvässä keskustelussa nämä ovat teinejä.

Kaikki ihmiset ovat uuden asian edessä ohjauksen tarpeessa. Akateemiset, poliittisesti aktiiviset ihmiset ovat tosi hämmentyneitä uudessa kielipoliittisessa tilanteessa, kun kaksikielisyysliturgia alkaa rakoilla. He sanovat nyt asioita, joita harmittelevat myöhemmin. He tunnistavat kyllä myöhemmin argumentointivirheensä, mutta tänään "onhan meillä pakkokemiaakin" -rulaa.

Jos he olisivat yhtään seuranneet keskustelua, he eivät olisi niin pihalla. Mutta koska he sisimmässään tietävät, ettei pakkoruotsille ole perusteluja, he eivät seuraa keskustelua vaan sulkevat silmänsä ja korvansa ja leikkivät ettei mitään vasta-argumentteja ole olemassakaan.

Jotain kertoo sekin, että kaikki, jotka ovat tutustuneet perusteluihin suuntaan ja toiseen, ovat vapaan kielivalinnan kannalla... Ne, jotka umpimielisesti toistelevat tyhjiä propagandafraaseja, ovat pakkoruotsin kannalla.

[JV Lehtonen]

"Somessa" identiteettiteema on noussut varsin hyvin esille..
Linkitin identiteetintuputtajille Jaskan pohdintoja aiheesta..
Väittely loppuu aina, kun laitan tämän..

Pakkoidentiteetin tuputtajat
5.10.2013 22:39

[NRR]

Väittely loppuu aina, kun laitan tämän..

Pakkoidentiteetin tuputtajat
5.10.2013 22:39

Loistokirjoitus!
Laitan tähän vielä linkin
http://jaska.puheenvuoro.uusisuomi.fi/1 ... tuputtajat

ja otteen

Nämä poliittiset vaikuttajamme eivät ole ymmärtäneet eräitä tärkeitä asioita:

1. Valtion identiteetti ja yksilön identiteetti ovat eri asioita.

2. Kukaan ei voi ulkoapäin määrätä yksilön identiteettiä.

3. Pakkoruotsia ei voi perustella identiteetillä, koska identiteetti on yksilön oma asia: jos yksilön identiteettiin kuuluu ruotsin kielen tärkeys, hän opiskelee ruotsia vapaaehtoisesti. Jos ei kuulu, sitä ei voi hänen identiteettiinsä pakottaa.

Nämä poliittiset vaikuttajamme kannattavat täysin rinnoin ihmisten oikeutta määrittää itse identiteettinsä – paitsi ruotsin kielen kohdalla. Perussuomalaisten Jari Helispurolla on hyvä esimerkki tästä tekopyhästä kaksoisstandardista, jonka seuraajat kannattavat ihmisoikeuksia perin valikoivasti:

"Kysäisin ohimennen häneltä, että pitäisikö sukupuolivähemmistöjen saada määritellä itse identiteettinsä. Paula piti kysymystä outona ja ihmetteli, kuka sen sitten määrittelisi. Annoin esimerkin, että ruotsinkieliset suomalaiset, Paavo Lipponen ja YLE voivat määritellä ihmisten identiteetin. 'Ahaa. Tässä olikin kielikysymys takana' sanoi hän. Eipä vastannut kuitenkaan kysymykseeni, vaikka vielä kertaalleen sitä pyysin."

Herää kysymys, ovatko nämä poliittiset vaikuttajamme, jotka yrittävät ulkoapäin määrätä suomalaisten yksilöllisen identiteetin kaksikieliseksi ja jotka eivät ymmärrä, että valtiollinen identiteetti ja yksilön identiteetti ovat eri asioita, tyhmempiä kuin kansa? Vai ovatko he vain niin häikäilemättömiä, etteivät he piittaa vaikka ymmärtäisivätkin?

[NRR]

Tässä ne kommentit, joissa identiteetti nousi pakkoruotsin perusteeksi:

- Stefan Wallin /r (vastauspuheenvuoro): --- Låt oss därför lära av varandra, respektera varanda och inse att språket, våra båda vackra nationalspråk, är identitetens hjärta, en del av vår självbild och hela nationens port ut till resten av världen.

- Oras Tynkkynen /vihr (vastauspuheenvuoro): Arvoisa puhemies, värderade talman! För det första vill jag påminna om att modersmålet är en viktig del av identiteten för många av oss, som till exempel riksdagsledamot Wallin sade tidigare. Språkfrågor kan vara jättekänsliga och personliga, och därför hoppas jag att vi alla kan respektera varandra i den här debatten.

- Eila Tiainen /vas (vastauspuheenvuoro): Arvoisa puhemies! Minä olen suomenkielinen mutta jotenkin koen, että minun identiteettini on kuitenkin kaksikielinen, ja se tulee siitä, että olen ollut aina kiinnostunut historiasta ja kulttuurista ja koen jotenkin olevani pohjoismaalainen. Sen takia kannatan tätä ruotsin kielen opiskelua, että se avaa meille kulttuurin ja sivistyksen mutta myös näille työmarkkinoille ovia enemmän kuin se, että meillä ei olisi tätä ruotsin kielen opetusta.

- Silvia Modig /vas (vastauspuheenvuoro): --- Men sedan, ärade talman, det är ju också en fråga om identitet. Jag känner helt precis lika som ledamot Wallin. Jag har varit överraskad av hur många gånger jag har måst i den här salen försvara min rätt till min egen identitet. --- Kieli on osa identiteettiä, se on osa historian ymmärrystä ja siten myös osa tulevaisuuden hahmottamista. --- Suomi on kaksikielinen maa, ja minä pidän itse tätä erittäin arvokkaana. Muutos kaksikielisyydessämme on merkittävä muutos meidän identiteetissämme. Pakollisen ruotsin opiskelusta luopuminen on paljon monisyisempi kysymys kuin monet pakkoruotsin vastustajat haluavat antaa ymmärtää. Kun minä itse yritän hahmottaa sitä tiekarttaa, jolla aloitteen esittämiin tavoitteisiin päästään, nousee esiin kyllä enemmän kysymyksiä kuin vastauksia. Miten varmistetaan tasavertainen mahdollisuus kaikille opiskelun ja työelämän kannalta, kun olisimme tilanteessa, jossa osa on opiskellut ruotsia ja osa ei. Jos minä olisin kokoomuslainen, sanoisin tätä todella vaativaksi harjoitukseksi. --- Itse minä olen äidinkieleltäni suomenkielinen, mutta identiteetiltäni kaksikielinen. ---


Ja tässä kommentit, joissa identiteettivajeen pelästyttämiä rauhoiteltiin:

Juho Eerola /ps (vastauspuheenvuoro): Arvoisa herra puhemies! Tuntuu vähän oudolta, että täällä, ilmeisen tietoisesti toki, sekoitetaan näitä asioita. Eihän täällä kukaan ole ruotsin puhumista tai opiskelua kieltämässä, ainoastaan sen pakko-opetuksen sille osalle kansaa, joka sitä ei halua opiskella, eli ei tässä kenenkään identiteettiä olla minnekään varastamassa.

James Hirvisaari /m11: --- Kieli elää identiteetissä, ei pakkokeinoissa. Kukaan ei vaadi ruotsin kielen puhumisen, osaamisen tai opettelemisen kieltämistä. Kukaan ei halua viedä suomenruotsalaisilta heidän äidinkieltään tai kulttuuriaan. Nyt kyseenalaistetaan vain se, että suomalaiset pakotetaan opiskelemaan suomenruotsalaisten äidinkieltä vastoin omaa tahtoaan ja vielä rahoittamaan itse koko lystin. ---

[JV Lehtonen]

Kumpikohan on suurempi identiteettirikos - identiteettivajaus, jota voi vapaasti täydentää
vai vieraan identiteetin pakkosyöttö - aivopesu ?

Suomenkielisen ruotsiton identiteetti- mahdoton ajatus Suomessa!