HBL ja tuntijaon merkitys kielipolitiikan tulevaisuudelle
Lähetetty: 29.06.2012 12:45
HBL:ssä Mikael Kosk kuvaa nyt laaditun tuntijaon ja pakkoruotsin aikaistamisen merkitystä:
Uusi perusopetuksen tuntijako, joka astuu voimaan syksyllä 2016, on kauaskantoinen uudistus. Se on niin kauaskantoinen, että se sitoo seuraavan hallituksen kädet ja käytännössä määrittää peruskoulun koulutuspoliittiset tavoitteet seuraavalle vuosikymmenelle. Teoriassa on mahdollista että 2015 eduskuntavaalien jälkeen muodostetaan hallitus, joka ei halua tätä uudistusta ja joka kaikessa kiireessä laatii uuden suunnitelman toisilla priorisoinneilla. Voidaan ajatella, että pakollisesta opetuksesta toisessa kotimaisessa tulee vaaliteema vielä 2015 ja pakon poistamista kannattava näkemys voittaa. Realistisempaa ja toivottavampaa on kuitenkin lähteä siitä, että pakollisuus on turvattu pitkälle tulevaisuuteen ja sitä on hyödynnettävä elävän kaksikielisyyden edistämiseksi.
Den nya timfördelningen i den grundläggande utbildningen, som träder i kraft från höstterminen 2016, är en framsynt reform. Den är så framsynt att den binder den följande regeringens händer och i praktiken fastställer grundskolans utbildningspolitiska målsättningar in på nästa årtionde. I teorin är det möjligt att det efter riksdagsvalet 2015 bildas en regering som inte vill veta av timfördelningsreformen och i all hast gör ett nytt schema med andra prioriteringar.
Man kan tänka sig att den obligatoriska undervisningen i det andra inhemska språket blir en valfråga 2015 och att opinionen som vill avskaffa den vinner genomslag. Mer realistiskt och önskvärt är det trots allt att utgå från att obligatoriet är spikat för överskådlig framtid och att det gäller att göra det bästa av det för att främja en levande tvåspråkighet.
http://hbl.fi/opinion/ledare/2012-06-29 ... dervisning
Uusi perusopetuksen tuntijako, joka astuu voimaan syksyllä 2016, on kauaskantoinen uudistus. Se on niin kauaskantoinen, että se sitoo seuraavan hallituksen kädet ja käytännössä määrittää peruskoulun koulutuspoliittiset tavoitteet seuraavalle vuosikymmenelle. Teoriassa on mahdollista että 2015 eduskuntavaalien jälkeen muodostetaan hallitus, joka ei halua tätä uudistusta ja joka kaikessa kiireessä laatii uuden suunnitelman toisilla priorisoinneilla. Voidaan ajatella, että pakollisesta opetuksesta toisessa kotimaisessa tulee vaaliteema vielä 2015 ja pakon poistamista kannattava näkemys voittaa. Realistisempaa ja toivottavampaa on kuitenkin lähteä siitä, että pakollisuus on turvattu pitkälle tulevaisuuteen ja sitä on hyödynnettävä elävän kaksikielisyyden edistämiseksi.
Den nya timfördelningen i den grundläggande utbildningen, som träder i kraft från höstterminen 2016, är en framsynt reform. Den är så framsynt att den binder den följande regeringens händer och i praktiken fastställer grundskolans utbildningspolitiska målsättningar in på nästa årtionde. I teorin är det möjligt att det efter riksdagsvalet 2015 bildas en regering som inte vill veta av timfördelningsreformen och i all hast gör ett nytt schema med andra prioriteringar.
Man kan tänka sig att den obligatoriska undervisningen i det andra inhemska språket blir en valfråga 2015 och att opinionen som vill avskaffa den vinner genomslag. Mer realistiskt och önskvärt är det trots allt att utgå från att obligatoriet är spikat för överskådlig framtid och att det gäller att göra det bästa av det för att främja en levande tvåspråkighet.
http://hbl.fi/opinion/ledare/2012-06-29 ... dervisning