DN: englanti riittää peruskoululaisille, muut kielet plussaa

Keskustele virkojen kielitaitovaatimuksista, eri kielten asemasta Suomessa ja palvelujen saamisesta eri kielillä.
Viesti
Julkaisija
Sees
Viestit: 2029
Liittynyt: 10.06.2009 05:43

DN: englanti riittää peruskoululaisille, muut kielet plussaa

#1 Lukematon viesti Kirjoittaja Sees » 25.06.2010 15:33

http://www.dn.se/ledare/huvudledare/pa- ... -1.1122257

På engelskans villkor
Publicerat 2010-06-15 00:05

Engelskans ställning är så stark att andra språk måste ges särskilt stöd inom skolväsendet. Det är rätt att nu även i grundskolan ge extrapoäng för spanska, tyska eller franska.

Av alla skolans ämnen står inget så starkt som engelskan. Tillsammans med svenska och matematik har den ställning som kärnämne. Utan godkänt i dessa tre kommer man inte in på gymnasiet.

Men även inom gruppen kärnämnen har engelskan en särställning. Inte formellt – men i praktiken. Nästan allt kan snackas bort. Någon elev kan säga att han redan kan svenska tillräckligt bra för att behöva bry sig om skolämnet svenska. En annan kan säga att hon aldrig tänker ägna sig åt något som har med matematik att göra.

Engelskan är svårare att komma runt. Det är den stora världens språk. Det är populärkulturens språk. Vad eleverna än tänker sig för liv som vuxna kommer engelskan att vara en del av det.

Att engelskan har en så stark ställning underlättar inlärningen. Det är inte alla som gillar det som skolämne. Men även de som inte gör det tillägnar sig ändå en hel del engelska på fritiden, genom musik, filmer och dataspel.

Betydelsen av att kunna engelska är odiskutabel. Problemet är att andra språk trängs undan.

Varför ägna en massa tid åt spanska, tyska eller engelska när engelska är så mycket viktigare? Att besvara den frågan från elever är inte helt enkelt. Om priset för att prova på ett andra främmande språk är påtagligt sämre kunskaper i engelska, är det ju inte säkert att två språk är bättre än ett – i synnerhet inte ur individens eget perspektiv.

För Sverige som land är det lättare att motivera att skolan lägger tid på andra främmande språk än engelska. Med språkstudier följer vidgade vyer. De som läser spanska, tyska eller franska får lära sig något om länder som ligger utanför den anglosaxiska kultursfären. Världen blir lite större. Eleverna får både språkligt och kulturellt ett lite bredare register. Det är en betydande nationell tillgång.

Utbildningspolitiskt finns därför goda skäl att uppmuntra studier av andra språk än engelska. För några år sedan beslutades att språkstudier på gymnasienivå ska ge extra meritpoäng. Det gav genast effekt. Den tidigare negativa trenden för ämnena bröts och eleverna strömmade till kurserna i främmande språk.

I går berättade utbildningsminister Jan Björklund att regeringen vill göra liknande förändringar inom grundskolan. De som väljer att läsa spanska, tyska eller franska ska även där få extra meritpoäng.

Sexton ämnen är annars det högsta antalet ämnen som kan räknas med, vilket ger maxpoängen 320. Men enligt förslaget ska elever som väljer ett andra främmande språk till värdet av de 16 ämnena kunna lägga betygsvärdet för sin språkkurs. Därmed blir den nya maxnivån 340 poäng.

Alla typer av tidiga val innebär att några elever fattar okloka beslut som de senare får anledning att ångra. Ett alternativ till att ge andraspråken meritpoäng hade därför kunnat vara att göra det obligatoriskt att studera ett sådant ämne.

Men även om man då kunde undvika en del felval skulle priset sannolikt bli att fler elever än i dag missade godkänt i något av kärnämnena. Regeringen har därför en god balans i sitt förslag. Den gör det uppenbart för alla att studier i ett andra främmande språk är det kloka valet, det som lönar sig betygsmässigt. Men den stänger inte möjligheten för dem som kämpar för att uppnå godkänt i kärnämnena att i stället lägga tiden på att förbättra kunskaperna i svenska och engelska.
Ett andra främmande språk är inte lika nödvändigt som engelska. Men det är viktigt. Och just det kommer med de föreslagna ändringarna att speglas i grundskolans regler för meritvärdering.

DN


pieni katkelma lopusta: Kaikki aikaiset valinnat tarkoittavat, että jotkin oppilaat tekvät epäviisaita valintoja, joita myöhemmin katuvat. Siksi toisen vieraan kielen opiskelu olisi voitu tehdä pakolliseksi. Mutta vaikka siten voitaisiin välttää joitain väärinvalintoja, tulisi hintana varmaankin olemaan se, että usemmat oppilaat kuin nykyisin eivät yltäisi hyväksyttyihin pisteisiin kolmessa ydinaineessa (ruotsi, englanti ja metematiikka). Ruotsin hallituksella on siksi hyvä tasapaino ehdotuksessaan. Ehdotus tekee kaikille selväksi, että toisen vieraan kielen opiskelu on viisas valinta, joka auttaa korottamaan todistuksen kokonaispistemäärää. Se ei sulje pois mahdollisuutta niille, jotka taistelevat tullakseen hyväksytyksi ydinaineissa, panostaa lisäaikaa parantaakseen taitojaan ruotsissa ja engalnnissa. Toinen vieras kieli ei ole niin tärkeä kuin englanti, mutta tärkeä. Ja juuri se tulee esiin peruskoulun sääntöihn tehdyssä ehdotuksessa, joka koskee meriittiarvotusta.

dejavu
Viestit: 466
Liittynyt: 28.01.2010 09:43
Paikkakunta: Tampere

Re: DN: englanti riittää peruskoululaisille, muut kielet plu

#2 Lukematon viesti Kirjoittaja dejavu » 26.06.2010 15:39

Vertailua Ruotsiin pitää saada julkisessa keskustelussa paremmin esille, varsinkin tämä:

Taustalla on huoli siitä, että vain noin kaksi kolmesta peruskoululaisesta valitsee englannin kielen lisäksi toisen vieraan kielen,
mikä johtaa siihen, ettei Ruotsi enää pärjää kansainvälisessä kilpailussa

http://sverigesradio.se/sisuradio/nyhet ... el=3782572

Suomessahan yritetään monipuolisuutta saada lisää väheksymällä englantia...

Ruotsissa tosiasiat on tunnustettu.. Suomessa eletään jossakin virtuaalimaailmassa..
Kuten Huhta kirjoittaa:

http://www.hs.fi/paakirjoitus/artikkeli ... 5258076244

Vastaa Viestiin