Uusi kielipolitiikka kirjoitti: ↑31.10.2023 13:38
Bättre Yle on näemmä haastatellut presidentinvaaliehdokkaita.
Mielenkiintoisin on Stubb, joka haluaa olla "ensimmäinen ruotsinkielinen presidentti"..
Aaltola analysoi, että "ruotsin kieli on ollut tärkeä portti länteen"
Toimittaja tosin vääntää pohdinnan propagandistiseen muotoon:
"Ruotsin kieli yhdistää Suomen länteen"
Halla-aho jatkaa omalla linjallaan:
Käännös
Jussi Halla-aho haluaa olla Suomen enemmistön presidentti - "Meidän on yhä enemmän pakko tanssia vähemmistöjen ja mikrovähemmistöjen mielijohteesta"
Niinpä. Sitähän Suomen kielipolitiikka on ollut viimeiset 200 vuotta.
stubb on 2017 kertonut olevansa "ugri-hurri"
Ja toistaa samaa nyt ..
Mutta, jos ajattelee sitä raivoa, jolla hän kommentoi kielipolitiikan liberalisointia vuoden 2022 syksyllä (cancel Swedish-väite)
Redan i första kapitlet tar Stubb upp språkidentiteten. Han klargör tydligt att han är tvåspråkig, men inte finlandssvensk. Jag frågar om det är något fel med att vara finlandsvensk.
– Nej, tvärtom, men jag har alltid haft en viss identitetskris. Jag har blivit hårt attackerad av både finlandssvenskar och finskspråkiga. Därför understryker jag alltid att jag kommer från en tvåspråkig familj.
Stubb irriterades över att finnarna kallade honom för hurri och finlandssvenskarna för ugri. Hemma talar han svenska med barnen och engelska med frun Suzanne.
– Jag var från början en ugri-hurri. Problemet är förstås att med ett X och två B:n i namnet så blir man automatiskt stämplad som något. Jag har alltid hatat fördomar och det var det som jag var rebellisk mot.
Stubb har lång erfarenhet av två länder med språkstridigheter: hemlandet och Belgien. Han tycker att språkklimatet här är milsvida bättre.
– Jag har ju bott i Belgien och sett vad språkstrider kan betyda på riktigt, mellan valloner och flamländare. Som tvåspråkig i Finland tycker jag att vi har hanterat det här rätt så väl under de senaste åren. Hurri-jargongen är mycket mindre än vad den har varit tidigare, jag tycker att vi är ganska sams.
Stubb säger sig vara stolt över finlandssvenskheten, men nekar ändå sin finlandssvenska identitet. Jag undrar om det är ett sätt att ta avstånd från SFP.
– Nej, för jag hoppas att SFP är mer liberalt än ett språkparti. Om man däremot tittar på hur Husis har behandlat mig så inte har det varit speciellt varmt och ödmjukt. Det har varit med ganska hårda handskar.
Onko hän niin pitkälle tuotteistettu, että 2017 ulkoaopetellut fraasit ovat edelleen käytössä 2023...
Mikähän on totuus?
Jo ensimmäisessä luvussa Stubb käsittelee kieli-identiteettiä. Hän tekee selväksi, että hän on kaksikielinen, mutta ei suomenruotsalainen. Kysyn, onko suomalaisruotsalaisuudessa jotain vikaa.
- Ei, päinvastoin, mutta minulla on aina ollut tietty identiteettikriisi. Minua on hyökännyt ankarasti sekä suomenruotsalaiset että suomenkieliset. Siksi korostan aina, että olen kotoisin kaksikielisestä perheestä.
Stubb suuttui siitä, että suomalaiset kutsuivat häntä hurriksi ja suomenruotsalaiset ugriksi. Kotona hän puhuu ruotsia lasten kanssa ja englantia vaimonsa Suzannen kanssa.
- Olin alusta asti ugrihurri. Ongelmana on tietysti se, että kun nimessä on X ja kaksi B:tä, sinut merkitään automaattisesti joksikin. Olen aina vihannut ennakkoluuloja ja sitä vastaan kapinoin.
Stubbilla on laaja kokemus kahdesta kieliristiriitojen maasta: kotimaastaan ja Belgiasta. Hänen mielestään kieliilmapiiri täällä on kilometriä parempi.
– Olen asunut Belgiassa ja nähnyt, mitä kielitaistelut todella voivat tarkoittaa vallonien ja flaamilaisten välillä. Kaksikielisenä Suomessa olemme mielestäni hoitaneet asian melko hyvin viime vuosina. Hurri-salasana on paljon vähemmän kuin ennen, mielestäni olemme melko tasavertaisia.
Stubb sanoo olevansa ylpeä suomalaisruotsalaisuudestaan, mutta kieltää silti suomenruotsalaisuuden. Ihmettelen, onko se tapa etääntyä SFP:stä.
- Ei, koska toivon, että SFP on liberaalimpi kuin kielipuolue. Kuitenkin, jos katsot kuinka Husis on kohdellut minua, se ei ole ollut erityisen lämmin ja nöyrä. Se on ollut melko kovilla hanskoilla.