https://svenska.yle.fi/a/7-10029650
Käänneetäänpä tämä pirun pitkä vuodatus nyt kokonaan.
Sanna Marin om svenskan: Det är besvärligt att inte tala så bra svenska som jag hade önskat
Sanna Marin ruotsista: On hankalaa kun ei voi puhua ruotsia niin hyvin kuin haluaisi
SDP når stora gallupframgångar trots fyra svåra regeringsår. Partiets ordförande Sanna Marin vägrar ta åt sig äran för det.
SDP saavuttaa suuria menestyksiä vaaleissa neljästä vaikeasta hallitusvuodesta huolimatta. Puolueen puheenjohtaja Sanna Marin ei suostu ottamaan siitä kunniaa.
Sällan har väl statistikerna och gallupmakarna sett ett liknande fenomen som det som SDP bjudit på i partimätningarna under de senaste tre åren.
Harvoin ovat tilastotieteilijät ja kyselyntekijät nähneet samanlaista ilmiötä kuin mitä SDP on tarjonnut puolueäänestyksissä viimeisen kolmen vuoden aikana.
I stället för att som statsministerparti sakta dala nedåt ju mer regeringsansvaret tynger, så flyger man nu på oanade höjder – stödet är faktiskt betydligt högre än i förra riksdagsvalet.
Sen sijaan, että pääministeripuolue putoaisi hitaasti alaspäin mitä enemmän hallituksen vastuuta heitä painaa, he lentävät nyt käsittämättömissä korkeuksissa - kannatus on itse asiassa huomattavasti suurempi kuin viime eduskuntavaaleissa.
Det som gör fenomenet till ett Fenomen är att regeringens sammanlagda stöd sjunkit, främst på grund av Centerns och De Grönas kräftgång. Om regeringen i början leddes av tre ganska jämnstarka partier är det nu SDP som ensamt regerar i galluparna.
Ilmiöstä tekee ilmiön se, että hallituksen kokonaistuki on laskenut lähinnä keskustan ja vihreiden takkuilun vuoksi. Vaikkakin hallitusta johti alussa kolme varsin tasapäistä puoluetta, nyt gallupissa hallitsee yksin SDP.
För socialdemokraterna kan det vara lockande att tro på en ny renässans för socialdemokratin. Men sanningen är nog krassare: Det handlar om en Sanna Marin-effekt. Språket som partimätningarna talar är alltför tydligt.
Sosialidemokraateille voi olla houkuttelevaa uskoa sosiaalidemokratian uuteen renessanssiin. Mutta totuus on luultavasti tylympi: kyse on Sanna Marin -efektistä. Kieli, jota puolueen gallupit puhuvat, on aivan liian selvää.
De första månaderna med Antti Rinne som statsminister föll stödet ned till avgrundslika 13 procent. När han petades och Sanna Marin tog över sköt kurvan i höjden. När man i december frågade vem som är favorit som statsminister i nästa regering fick Marin personligen ett betydligt större stöd än partiet får i partimätningarna.
Ensimmäisinä kuukausina Antti Rinteen ollessa pääministerinä kannatus putosi 13 prosenttiin. Kun hänet syrjäytettiin ja Sanna Marin otti vallan, käyrä nousi pilviin. Kun jolukuussa kysyttiin, kuka on suosikki pääministeriksi seuraavassa hallituksessa, Marin sai henkilökohtaisesti huomattavasti enemmän tukea kuin puolue saa puolueäänestyksessä.
Själv vill inte statsministern tala om någon Marin-effekt när Svenska Yle intervjuar henne
– Huvudorsaken till det höga stödet är att vi har hållit fast vid våra löften som vi gav före förra riksdagsvalet. Vi berättade öppet vad vi ville göra i regeringen, och de som röstade på oss har fått just det vi lovade, säger Sanna Marin.
Pääministeri itse ei halua puhua mistään Marinilmiöstä kun Svenska Ylen haastattelee häntä
– Suurin syy korkeaan kannatukseen on se, että olemme pitäneet kiinni lupauksistamme, jotka annoimme ennen viime eduskuntavaaleja. Kerroimme avoimesti, mitä haluamme tehdä hallituksessa, ja meitä äänestäneet ovat saaneet juuri sen, mitä lupasimme, Sanna Marin sanoo
Från tillknäppt statsminister till eldig partiordförande
Varautuneesta pääministeristä tulinen puolueenjohtaja
Också inom partiet ser man en Marin-effekt. Den får trätobrödrar och -syskon att hålla sin grälsjuka inombords, nu går det så bra för partiet att man inte ska gunga båten. Också Marinkritikerna håller tyst i partiet, det är inte läge att ge utlopp för sina känslor.
Sanna Marin har under större delen av regeringsperioden varit mer statsminister än partiordförande. Hon har också låtit bli att ta ställning i många frågor i medierna. Inte heller inför de egna har Marin hållit socialdemokratiska brandtal – på partidagarna har kamraterna främst fått höra vad regeringen åstadkommit.
I höstas gjorde Marin ändå en helomvändning. Hon blev nu socialdemokratisk partiledare med ett riksdagsval som närmar sig. Retoriken blev avgjort vassare, speciellt mot Samlingspartiet. Petteri Orpo, till vars starka sidor inte hör lyskraftig debatteknik, hamnade ofta i underläge.
Marin-efekti näkyy myös puolueen sisällä. Se saa eri mieltä olevat veljet ja sisaret pitämään riitelytahtonsa sisällään, nyt menee niin hyvin, ettei venettä kannata heilutella. Marin-kriitikot ovat myös hiljaa puolueessa, ei ole aika purkaa tunteitaan.
Sanna Marin on suurimman osan hallituskaudesta ollut enemmän pääministeri kuin puolueen puheenjohtaja. Hän on myös pidättäytynyt ottamasta kantaa moniin asioihin mediassa. Marin ei myöskään ole pitänyt sosiaalidemokraattisia palopuheita omiensa edessä - puolueen juhlapäivinä tovereille on lähinnä kerrottu, mitä hallitus on saanut aikaan.
Viime syksynä Marin teki täydellisen käänteen. Hänestä tuli nyt sosiaalidemokraattisen puolueen johtaja eduskuntavaalien lähestyessä. Retoriikka muuttui selvästi terävämmäksi, etenkin Kokoomusta vastaan. Petteri Orpo, jonka vahvuuksiin ei kuulu loistava debattitekniikka, jäiusein alakynteen.
Sanna Marin satsar hårt på att skapa en ideologisk motsättning mot högern – och samtidigt försöka utmåla sig som de mindre bemedlades enda säkra kort i valet. Ett minnesvärt om inte kanske helt igenomtänkt slagord som antagligen kläckts på de socialdemokratiska partikansliet, var att Samlingspartiet vill ge pengar till ”bergsråden” i stället för till de fattiga.
Sanna Marin panostaa voimakkaasti ideologiseen vastakkaiasetteluun oikeiston kanssa - ja samalla yrittää esittää itsensä ainoaksi varmaksi korttiksi vähemmän varakkaiden vaaleissa. Sosiaalidemokraattisen puolueen toimistossa luultavasti haudottu ikimuistoinen, ellei ehkä täysin harkittu iskulause oli, että Samlingspartiet haluaa antaa rahaa "vuoristoneuvoksille" köyhien sijasta.
Elstöden till de rika var nödvändiga, tycker Marin
Marinin mielestä sähkötuki rikkaille oli välttämätöntä.
Regeringens egen stödpolitik har ändå gett kritikerna orsak att hånle. Bland alla stödbeslut som regeringen tagit har det nämligen smugit in sig några som gynnar de rikaste, bergsråd och andra pengastinna.
Välsituerade bilister har kunnat få 2000 euro i stöd för köp av ny elbil, medan de hushåll som tjänar mest har fått den största nyttan av regeringens olika elstöd.
Hallituksen oma tukipolitiikka on kuitenkin antanut kriitikoille aihetta ivanauruun. Kaikkien hallituksen tekemien tukipäätösten joukossa on ollut sellaisia, jotka suosivat rikkaimpia, vuoristoneuvoksia ja muita raharikkaita.
Varakkaat autoilijat ovat voineet saada 2 000 euroa tukea uuden sähköauton hankintaan, kun taas eniten tienaavat kotitaloudet ovat hyötyneet eniten valtion erilaisista sähkötuista.
Sanna Marin, har din regerings stödpolitik träffat rätt vad gäller elstöden?
– Vi har ännu inte facit i hand, vi vet inte exakt om stöden träffat rätt eller inte. Vi är fortfarande i en svår situation, och mycket beror på hur mycket el vi själva kan producera. Tyvärr har Olkiluotos tredje reaktor haft svårigheter att komma i gång. När man är i en energikris var de här stöden motiverade och vi ser senare vad som behöver korrigeras.
Sanna Marin, onko hallituksesi tukipolitiikka osunut oikeaan sähkötukien suhteen?
– Meillä ei ole vielä faktoja käsissämme, emme tiedä tarkalleen, osuiko tuki oikeaan kohtaan vai ei. Olemme edelleen vaikeassa tilanteessa, ja paljon riippuu siitä, kuinka paljon sähköä pystymme tuottamaan itse. Valitettavasti Olkiluodon kolmannella reaktorilla on ollut vaikeuksia käynnistyä. Kun olet energiakriisissä, nämä tuet olivat perusteltuja ja katsotaan myöhemmin, mitä pitää korjata.
Men vi vet redan nu att möjligheten att få till exempel kompensation för höga elräkningar är störst bland de allra rikaste, medan många fattiga hushåll faller helt utanför på grund av självrisken.
– Det var viktigt att vi lyckades förhandla inom regeringen så att självrisken sänktes. Det var ett tydligt budskap om att vi vill hjälpa alla medborgare, också medelinkomsttagarna som haft höga elräkningar. Vi ser till människors situation ur ett brett perspektiv, inte bara låginkomsttagarna utan också medelinkomsttagarna.
Tiedämme jo nyt, että mahdollisuus saada korvausta esimerkiksi korkeista sähkölaskuista on suurin rikkaimmilla, kun taas monet köyhät kotitaloudet jäävät kokonaan omavastuun ulkopuolelle.
– Oli tärkeää, että onnistuimme neuvottelemaan hallituksessa niin, että omavastuuta alennettiin. Se oli selkeä viesti, että haluamme auttaa kaikkia kansalaisia, myös keskituloisia, joilla oli korkea sähkölasku. Katsomme ihmisten tilannetta laajasta näkökulmasta, ei vain pienituloisten vaan myös keskituloisten.
Inkomstklyftorna har ökat en smula trots vänsterledd regering
Socialdemokraterna brukar noggrant följa statistik över inkomstklyftor i landet. För några år sedan fick en utredning av SDP-närstående Kalevi Sorsa-stiftelsen stor genomslagskraft, den visade nämligen att inkomstklyftorna fördjupats fram till Sipiläregeringens sista år. För många socialdemokrater var det ett bevis på hur högerregeringar utarmar jämlikheten.
En närmare blick på statistiken visar att inkomstskillnaderna har ökat och minskat ganska marginellt under 2000-talet (mätt med den såkallade Gini-koefficienten).
Det stora hoppet mot mer ojämlikhet skedde på 1990-talet under Paavo Lipponens SDP-ledda regnbågsregering, där både Samlingspartiet och Vänsterförbundet var representerade.
Sanna Marin, den allra senaste statistiken som sträcker fram till 2021 visar att inkomstskillnaderna ökat lite under din regering, hur är det möjligt?
– Vi har ändå satsat på att förbättra låginkomsttagarnas situation. Vi har till exempel höjt de minsta pensionerna och förbättrat socialstödet. Men när vi har en hög inflation och stigande levnadskostnader så känns de på ett helt annat sätt i låginkomsttagarens vardag än i höginkomsttagarens.
Tuloerot ovat kasvaneet hieman vasemmistohallituksesta huolimatta
Sosialidemokraatit seuraavat tiiviisti tilastoja tuloeroista maassa. Muutama vuosi sitten SDP:tä lähellä oleva Kalevi Sorsa -säätiön tutkimuksella oli suuri vaikutus, nimittäin se, että se osoitti tuloerot syventyneen Sipilän hallituksen viimeiseen vuoteen asti. Monille sosialidemokraateille se oli todiste siitä, kuinka oikeistohallitukset köyhdyttävät tasa-arvoa.
Tilastojen tarkempi tarkastelu osoittaa, että tuloerot ovat kasvaneet ja pienentyneet melko marginaalisesti 2000-luvun aikana (ns. Gini-kertoimella mitattuna).
Suuri toivo epätasa-arvon vähenemiseksi syntyi 1990-luvulla Paavo Lipposen SDP-vetoisessa sateenkaarihallituksessa, jossa edustettuina olivat sekä Samlingspartiet että Vasemmistoliitto.
Sanna Marin, viimeisimmät tilastot vuoteen 2021 osoittavat, että tuloerot ovat hieman kasvaneet hallituksenne aikana, miten se on mahdollista?
- Olemme kuitenkin panostaneet pienituloisten tilanteen parantamiseen. Olemme esimerkiksi nostaneet vähimmäiseläkkeitä ja parantaneet sosiaalitukea. Mutta kun meillä on korkea inflaatio ja nousevat elinkustannukset, ne tuntuvat pienituloisten arjessa aivan eri tavalla kuin suurituloisten.
Kan man säga att det är svårt att påverka inkomstklyftor med inhemsk politik, om globala fenomen som inflation, eller till exempel högkonjunktur får klyftorna att växa?
– Finland är ett litet land och vi är beroende av den europeiska inre marknaden. Förstås påverkas vi av den ekonomiska situationen i Europa och i världen. Men vi har inte gjort en hemskt aktiv skattepolitik under gågna år, inte heller under den här regeringsperioden, av olika orsaker. Det har lett till ökade klyftor mellan rika och fattiga.
Voidaanko sanoa, että tuloeroihin on vaikea vaikuttaa sisäpolitiikalla, jos globaalit ilmiöt, kuten inflaatio tai esimerkiksi noususuhdanne, saavat erot kasvamaan?
– Suomi on pieni maa ja olemme riippuvaisia Euroopan sisämarkkinoista. Tietysti meihin vaikuttaa Euroopan ja maailman taloudellinen tilanne. Mutta hirveän aktiivista veropolitiikkaa emme ole tehneet viime vuosina emmekä tämän hallituskauden aikana eri syistä. Tämä on johtanut kuiluihin rikkaiden ja köyhien välillä.
”ECB kan inte ensam få ner inflationen”
Ett europeiskt fenomen som regeringen inte kan påverka är ECB:s räntepolitik. Stigande räntor ökar naturligtvis utgifterna för de medborgare som har stora lån – främst gäller det bostadslån.
Målet med ECB:s räntehöjningar är att sakta ner ekonomin, och på så sätt få ner inflationstakten. Risken är att ekonomin hamnar i en lågkonjunktur, i värsta fall i recession. Det här tycker regeringspolitiker runt om i Europa inte om. En lågkonjunktur gör medborgarna missnöjda och missnöjet kanaliseras ofta mot regeringen.
Sanna Marin tycktes kritisera ECB:s räntepolitik när hon i ett tweet citerade ekonomen Antti Ronkainen. Ronkainen tycker att det är vridet att ECB försöker nå sitt inflationsmål med risk för att orsaka recession.
Christine Lagarde upprepade flera gånger i en intervju för Yle att ECB gör allt som står i dess makt för att få inflationen ner till 2 procent. Är tvåprocentsmålet en bra nivå i den värld vi lever i nu?
– Kanske nivån i allmänhet är bra. I denna tid vi lever just nu finns det ändå många undantag som man också borde ta i beaktande. Jag tror inte att vi får ner inflationen enbart med ECB:s agerande, grundorsaken är till stor del det dyra priset på energi. Vi måste också med politiska medel kunna få ner energiprisen och därmed pressa ned inflationen.
"EKP ei voi laskea inflaatiota yksin"
Eurooppalainen ilmiö, johon hallitus ei voi vaikuttaa, on EKP:n korkopolitiikka. Korkojen nousu lisää luonnollisesti suuria lainoja omistavien kansalaisten kuluja – tämä koskee lähinnä asuntolainoja.
EKP:n koronkorotusten tavoitteena on hidastaa taloutta ja siten hidastaa inflaatiota. Riskinä on, että talous päätyy taantumaan, pahimmassa tapauksessa taantumaan. Hallituspoliitikot ympäri Eurooppaa eivät pidä tästä. Taantuma tekee kansalaisista tyytymättömiä ja tyytymättömyys kanavoidaan usein hallitukseen.
Sanna Marin vaikutti arvostelevan EKP:n korkopolitiikkaa, kun hän lainasi ekonomisti Antti Ronkaisen tviitissään. Ronkaisen mielestä on vääristynyt, että EKP yrittää saavuttaa inflaatiotavoitteensa taantuman riskillä.
Christine Lagarde toisti useita kertoja Ylen haastattelussa, että EKP tekee kaikkensa pudottaakseen inflaation kahteen prosenttiin. Onko kahden prosentin tavoite hyvä taso maailmassa, jossa nyt elämme?
– Ehkä taso yleisesti ottaen on hyvä. Tässä ajassa, jossa elämme juuri nyt, on vielä monia poikkeuksia, jotka on myös otettava huomioon. En usko, että saamme inflaatiota alas pelkillä EKP:n toimilla, perimmäinen syy on pitkälti kallis energian hinta. Meidän on myös kyettävä laskemaan energian hintaa poliittisin keinoin ja alentamaan sitä kautta inflaatiota.
Snabbtågen tvistefråga för socialdemokraterna
Sanna Marin har ivrigt påhejat de nya snabbanebyggena som planerats från Helsingfors till Tammerfors och Åbo. SDP är det parti där åsikterna om snabbanebyggen kanske mest går isär. I västra Nyland, och i Tavastland har de lokala sossarna varit ytterst skeptiska till att bygga nya banor långt bort från de nuvarande stationerna.
Sanna Marin ger ett diplomatiskt svar på frågan om man ska bygga nya banor eller satsa på de redan befintliga.
– Jag tycker vi behöver göra både och. Vi måste nog sköta om våra befintliga banor, och vi har satsat mycket på det under den här regeringsperioden. Men det finns också ett behov av de nya snabba förbindelserna, vi måste bara vara noga med vilken finansieringsmodell som är vettigast.
Kommunikations- och finansministerierna gav ut en gemensam rapport i januari där man slaktade förutsättningarna för att bygga nya snabbanor på ett vettigt sätt. De är varken lönsamma eller bra för klimatet. Fick den rapporten regeringen att tänka om?
– Jag känner de här spårprojekten mycket bra, jag har fördjupat mig i dem då jag var kommunikationsminister. Själv tycker jag att vi behöver investera i snabba förbindelser mellan städerna. Jag är alltså positiv till de här spårprojekten, men hur de förverkligas, med vilken tidtabell och hur de finansieras, allt det måste vi förstås noga granska och avgöra. Snabbförbindelserna skulle också ha en positiv effekt på livskraften. Företagen, näringslivet och många andra röster i samhället vill ha de här förbindelserna. All visdom ligger inte hos statsrådet eller ministerierna, den finns också på annat håll.
Varför är man då i de kommuner och städer som ligger emellan Åbo, Tammerfors och Helsingfors så negativt inställda till snabbanebyggena?
– Förstås finns det en oro, och jag förstår den. Jag tycker att det är viktigt att vi samtidigt utvecklar och förbättrar de befintliga förbindelserna. Jag vet att man varit orolig i Tavastehus för hur det går med stambanan. Jag har själv tyckt att man borde välja stambanespåren när vi bygger den snabba förbindelsen
Många frågar sig varför man måste bygga så astronomiskt dyra spår bara för att vissa stadsbor ska kunna komma 10, 15 minuter snabbare till den andra staden.
– 15 minuter är ganska mycket när det gäller att förkorta resetider, och det har stor effekt på näringslivet och ekonomin. Jag tycker det är viktigt att vi i Finland modigt kan titta framåt och göra investeringar. I Sverige använder de flera gånger mer pengar på att sätta trafiken i skick, också snabba förbindelser.
Pikajunat ovat sosiaalidemokraateille kiistakohde
Pikajunat ovat sosiaalidemokraateille kiistakohde
Sanna Marin on innokkaasti kannustanut Helsingistä Tampereelle ja Turkuun suunnitteilla olevia uusia nopeita rakennuksia. SDP on se puolue, jossa mielipiteet nopeasta rakentamisesta ovat ehkä eniten jakautuneet. Länsi-Uudellamaalla ja Hämeessä lähirautatiet ovat suhtautuneet erittäin skeptisesti uusien ratojen rakentamiseen kauas nykyisistä asemista.
Sanna Marin antaa diplomaattisen vastauksen kysymykseen, rakentaako uusia kursseja vai panostaako olemassa oleviin.
- Mielestäni meidän on tehtävä molemmat. Meidän täytyy varmaan pitää huolta olemassa olevista raiteistamme, ja tähän olemme panostaneet paljon tämän hallituskauden aikana. Mutta myös uusia nopeita yhteyksiä tarvitaan, täytyy vain olla tarkkana, mikä rahoitusmalli on järkevin.
Viestintä- ja valtiovarainministeriöt antoivat tammikuussa yhteisraportin, jossa uusien suurratojen rakentamisen edellytykset teurastettiin järkevällä tavalla. Ne eivät ole kannattavia eivätkä hyviä ilmastolle. Saiko tämä raportti hallituksen harkitsemaan uudelleen?
– Tunnen nämä ratahankkeet erittäin hyvin, olen niihin uppoutunut viestintäministerinä. Henkilökohtaisesti olen sitä mieltä, että meidän on investoitava kaupunkien välisiin nopeisiin yhteyksiin. Suhtaudun siis myönteisesti näihin rautatiehankkeisiin, mutta se, miten ne toteutetaan, millä aikataululla ja miten ne rahoitetaan, meidän on tietysti tarkasteltava huolellisesti ja päätettävä. Nopeilla yhteyksillä olisi myös positiivinen vaikutus elinvoimaan. Yritykset, yritykset ja monet muut yhteiskunnan äänet haluavat näitä yhteyksiä. Kaikki viisaus ei ole hallituksessa tai ministeriöissä, se on myös muualla.
Miksi sitten Turun, Tampereen ja Helsingin väliset kunnat ja kaupungit ovat niin negatiivisia nopean kehityksen suhteen?
– Totta kai on huolta, ja ymmärrän sen. Minusta on tärkeää, että kehitämme ja parannamme olemassa olevia yhteyksiä samanaikaisesti. Tiedän, että Tavastehuksella on ollut huolia siitä, miten pääradan kanssa menee. Olen itsekin ajatellut, että pääradat pitäisi valita kun rakennetaan nopeaa yhteyttä
Monet kysyvät, miksi pitää rakentaa niin tähtitieteellisesti kalliita raitoja vain, jotta jotkut kaupunkilaiset pääsevät 10, 15 minuuttia nopeammin toiseen kaupunkiin.
- 15 minuuttia on aika paljon matkustusaikojen lyhentämisessä, ja sillä on suuri vaikutus bisnes- ja talouselämään. Minusta on tärkeää, että me Suomessa voimme katsoa eteenpäin ja tehdä investointeja rohkeasti. Ruotsissa he käyttävät useita kertoja enemmän rahaa liikenteen parantamiseen, mukaan lukien nopeat yhteydet.
Svenska språket ställer till det för statsministern
Sanna Marin är en av få socialdemokratiska partiordförande som inte vill tala svenska i offentligheten. Inom Finlands svenska socialdemokrater väckte det en del gruff, när den nya partiordföranden inte till en början verkade förstå det viktiga roll som det svenska språket har i arbetarrörelsen.
Marin tog åt sig och säger nu att tvåspråkigheten är något som socialdemokraterna alltid försvarat.
– För oss är det viktigt att bevara vår kultur här i Finland, och till den hör naturligtvis också den finlandssvenska kulturen. Det har aldrig varit tal om den saken i vårt parti.
Vilken är din bästa erfarenhet av finlandssvenskheten?
– Jag har många fina erfarenheter. Med tanke på min ställning har det varit problematiskt att jag inte kan svenska så bra som jag skulle önska. Då hade jag kunnat tala svenska i den här intervjun också, förstås önskar jag att det vore möjligt men det går inte.
Ruotsin kieli vaikeuttaa pääministerin toimintaa
Sanna Marin on yksi harvoista sosiaalidemokraattisten puolueiden puheenjohtajista, joka ei halua puhua ruotsia julkisesti. Suomen ruotsalaisissa sosialidemokraateissa aiheutti hämmennystä, kun uusi puolueen puheenjohtaja ei aluksi näyttänyt ymmärtävän ruotsin kielen tärkeää roolia työväenliikkeessä.
Marin otti asian sydämeensä ja sanoo nyt, että kaksikielisyys on asia, jota sosiaalidemokraatit ovat aina puolustaneet.
- Meille on tärkeää säilyttää kulttuurimme täällä Suomessa, ja tietysti tähän kuuluu myös suomalais-ruotsalainen kulttuuri. Siitä ei ole koskaan puhuttu puolueessamme.
Mikä on paras kokemuksesi suomenruotsalaisuudesta?
– Minulla on monia hienoja kokemuksia. Asemaani huomioon ottaen on ollut ongelmallista, etten osaa ruotsia niin hyvin kuin haluaisin. Sitten olisin voinut puhua myös ruotsia tässä haastattelussa, toki toivoisin sen olevan mahdollista, mutta se ei ole mahdollista.
Tässä tämä virallinen puoli. Kommenttipuoli on nautinto lukea. Viitisenkymmentä vollotusta, tosin muuttama ihan asiallinenkin.