Pohjoismaista yhteistyötä

Tämä alue on avoin kaikille rekisteröityneille käyttäjille. Muille alueille voivat kirjoittaa vain yhdistyksen jäsenet.
Viesti
Julkaisija
Hillevi Henanen
Viestit: 2523
Liittynyt: 14.10.2013 20:18

Pohjoismaista yhteistyötä

#1 Lukematon viesti Kirjoittaja Hillevi Henanen » 15.04.2022 19:19

https://svenska.yle.fi/a/7-10015099
Sverige kan inte hjälpa Finland militärt vid en kris – expert: "Sveriges försvar alldeles för litet för längre strider"

Ruotsi ei voi auttaa Suomea sotilaallisesti kriisissä - asiantuntija: "Ruotsin puolustus aivan liian pieni pidempiin taisteluihin"
Trots att Sverige nu satsar allt mer på sitt försvar kan deras försvarsmakt inte i en större utsträckning hjälpa Finland vid en kris.

I den här artikeln talar vi med två svenska experter om det finsk-svenska försvarssamarbetet och gör också en historisk djupdykning i viktiga vändpunkter i ländernas försvarsstrategier.

– Det svenska försvaret är idag i ett bra skick men det är alldeles för litet och det betyder att det har svårt att strida under en längre tid, förklarar Magnus Petersson, professor vid Stockholms universitet och expert på nordiskt försvarssamarbete.

Hans slutsats är att den svenska hjälpinsatsen till Finland under vinterkriget med 9 000 frivilliga, tung materiel, luftvärn, jakt- och bombflygförband inte skulle vara möjlig idag.

För att förstå det här måste vi närmare studera svensk försvarspolitik under de senaste decennierna.

Huolimatta siitä, että Ruotsi panostaa nyt yhä enemmän puolustukseensa, heidän puolustusvoimansa eivät voi suuremmassa määrin auttaa Suomea kriisissä.

Tässä artikkelissa keskustelemme kahden ruotsalaisen asiantuntijan kanssa suomalais-ruotsalaisesta puolustusyhteistyöstä ja sukellamme myös historiallisesti tärkeisiin käännekohtiin maiden puolustusstrategioissa.

- Ruotsin puolustus on nykyään hyvässä kunnossa, mutta se on aivan liian pieni ja se tarkoittaa, että pitkään taisteleminen on vaikeaa, Tukholman yliopiston professori ja pohjoismaisen puolustusyhteistyön asiantuntija Magnus Petersson selittää.

Hänen johtopäätöksensä on, että Ruotsin avustustyö Suomeen talvisodan aikana 9000 vapaaehtoisen, raskaan kaluston, ilmapuolustuksen, hävittäjä- ja pommikoneyksiköiden kanssa ei olisi mahdollista tänään.

Tämän ymmärtämiseksi meidän on tutkittava tarkemmin Ruotsin puolustuspolitiikkaa viime vuosikymmeninä
.
Svensk solidaritetspolitik

Efter Sovjetunionens fall och kalla krigets slut gick Sverige in för en solidaritetspolitik där den kollektiva säkerheten var viktig. Nu skulle Sverige bidra med fredsbevarande operationer i länder som Bosnien och Afghanistan.

– Finland lämnade aldrig tanken på att satsa på territorialförsvaret men Sverige hade en krigsmakt som var inriktad på internationella operationer och inte på försvar av Sverige, klargör Magnus Petersson.

Försvaret i Sverige kunde alltså skäras ned. Ett konkret exempel är då svenska försvaret lade ner sitt regemente på Gotland år 2004.

Ruotsin solidaarisuuspolitiikka

Neuvostoliiton kaatumisen ja kylmän sodan päättymisen jälkeen Ruotsi puolusti solidaarisuuspolitiikkaa, jossa kollektiivinen turvallisuus oli tärkeää. Ruotsi osallistuisi nyt rauhanturvaoperaatioihin esimerkiksi Bosniassa ja Afganistanissa.

– Suomi ei koskaan luopunut ajatuksesta investoida aluepuolustukseen, mutta Ruotsilla oli sotilaallinen voima, joka keskittyi kansainvälisiin operaatioihin eikä Ruotsin puolustamiseen, Magnus Petersson selittää.

Ruotsin puolustus voitaisiin siis leikata pois. Konkreettinen esimerkki on, kun Ruotsin asevoimat sulki rykmenttinsä Gotlannissa vuonna 2004.
Annekteringen av Krim vändpunkt

Så kom Rysslands annektering av Krim 2014 och Sverige började igen inrikta sig på territorialförsvar av det egna landet.

Sakta har det svenska försvaret börjat byggas upp på nytt. År 2017 är man tillbaka på Gotland och 2020 höjs ambitionsnivån för det svenska försvaret. Anslagen ökar med 50 procent, till cirka 1,5 procent av BNP.

Nu efter kriget i Ukraina siktar man på två procent av BNP. Det är nästan en fördubbling jämfört med tiden före 2020. Bland annat ska två brigader bli fyra och flera nedlagda regementen ska öppnas upp på nytt.

Finland kan uppfatta Sverige som ett land som sviker när det gäller.

Magnus Petersson säger att först om några år kan Sverige ställa upp med ett starkt försvar. Hur många år tar det – två till tre år?

– Det tror jag är allt för optimistiskt. Vi talar kanske om mellan fem och tio år.

Krimin valloitus käännekohta

Sitten tuli Venäjän tekemä Krimin valloitus 2014 ja Ruotsi alkoi jälleen keskittyä oman maansa aluepuolustukseen.

Hitaasti Ruotsin puolustusta on alettu rakentaa uudelleen. Vuonna 2017 he ovat taas Gotlannissa ja vuonna 2020 Ruotsin puolustuksen kunnianhimoa nostetaan. Määrärahat kasvavat 50 prosenttia noin 1,5 prosenttiin suhteessa BKT:hen.

Nyt, Ukrainan sodan jälkeen, he tähtäävät kahteen prosenttiin BKT:sta. Tämä on lähes kaksinkertainen verrattuna aikaan ennen vuotta 2020. Kaksi prikaatia muuttuu muun muassa neljäksi ja useita hajotettuja rykmenttejä avataan uudelleen.


Suomi saattaa kokea Ruotsin maana, joka pettää tositilanteessa.

Magnus Petersson sanoo, että vasta muutaman vuoden kuluttua Ruotsi pystyy tarjoamaan vahvan puolustuksen. Kuinka monta vuotta se kestää - kahdesta kolmeen vuotta?

– Minusta se on aivan liian optimistista. Puhumme ehkä viidestä kymmeneen vuodesta.
Men kan Sverige svika Finland?

Och så var det attityderna mellan länderna.
– Finland kan uppfatta Sverige som ett land som sviker när det gäller, säger Magnus Petersson.
Han för fram som ett exempel att Sverige och Finland hade liknande planer på försvar inför andra världskriget. Det fanns gemensamma planer för Ålands försvar men när sedan vinterkriget bröt ut sattes planerna aldrig i verket.
Den svenska regeringen satte då som villkor att stormakterna skulle godkänna försvarsplanen. Sovjetunionen motsatte sig och på sommaren 1939 drog sig Sverige ur planerna på ett gemensamt försvar av Åland.

Mutta voiko Ruotsi pettää Suomen?


Ja mitkä sitten ovat maiden väliset asenteet.

– Suomi voi kokea Ruotsin maana, joka pettää tosipaikan tullen, Magnus Petersson sanoo.

Hän mainitsee esimerkkinä, että Ruotsilla ja Suomella oli samanlaiset puolustussuunnitelmat ennen toista maailmansotaa. Ahvenanmaan puolustukselle oli yhteisiä suunnitelmia, mutta talvisodan syttyessä suunnitelmat eivät koskaan toteutuneet.
Ruotsin hallitus asetti sitten ehdoksi, että suurvallat hyväksyvät puolustussuunnitelman. Neuvostoliitto vastusti ja kesällä 1939 Ruotsi vetäytyi Ahvenanmaan yhteisen puolustuksen suunnitelmista.
Varm relation utan förpliktelser

Samtidigt har försvarssamarbetet med Finland ökat. Det har gått så långt att försvarsministrarna Peter Hultqvist och Jussi Niinistö år 2018 skrev under ett samförståndsavtal. Syftet med försvarssamarbetet är nu att stärka försvarsförmågan, öka operativ förmåga med användning av gemensamma resurser och förmåga att agera gemensamt.
– Det betyder att man gjort så mycket förberedelser av planering, övningar och till och med sammansatta förband så att man så enkelt som möjligt ska kunna försvara sig tillsammans om det skulle behövas, säger Magnus Petersson professor vid Stockholms universitet.
Men det finns inga skyldigheter att hjälpa varandra vid en kris.
– Nej och det har man varit väldigt noggrann med att skriva in avtalet, berättar Magnus Petersson.

Hur skall man tolka det?

– Det måste till ett politiskt beslut om att försvara sig tillsammans och det är den stora skillnaden jämfört med Nato:s artikel fem som utlöses automatiskt. Det vill säga att automatiskt komma till hjälp om ett medlemsland utsätts för ett angrepp eller en kris.

Så kan svenska soldater komma till Karelen och strida för Finland vid ett angrepp?

– I den svenska försvarsplaneringen så ingår det att man ska kunna flytta ganska stora förband till Finland om det skulle behövas.
Men igen - för det krävs ett politiskt beslut. Här har båda ländernas riksdagar sett över hur försvarsmakten kan bistå ett annat land i kris och hur en sådan beslutsprocess ska se ut.
För att få en automatik i hjälpinsatser mellan länderna måste Finland och Sverige ingå i en försvarsallians. Enligt Magnus Petersson handlar Nato-debatten i båda länderna mycket om just detta:
– Att det kanske inte räcker med ett svenskt-finskt samarbete.
Nato håller militärövningen Baltop på Östersjön 2014.

Lämmin suhde ilman velvoitteita

Samaan aikaan puolustusyhteistyö Suomen kanssa on lisääntynyt. Siinä on menty niin pitkälle, että puolustusministerit Peter Hultqvist ja Jussi Niinistö allekirjoittivat vuonna 2018 aiesopimuksen. Puolustusyhteistyön tarkoituksena on nyt vahvistaa puolustuskykyä, lisätä toimintakykyä yhteisten resurssien ja yhteisen toimintakyvyn avulla.

- Tämä tarkoittaa, että suunnittelua, harjoituksia ja jopa yhdistelmäyksiköitä on valmisteltu niin paljon, jotta he voivat tarvittaessa puolustautua mahdollisimman helposti yhdessä, sanoo professori Magnus Petersson Tukholman yliopistosta.

Mutta ei ole velvollisuutta auttaa toisiaan kriisissä.

- Ei, ja he ovat olleet erittäin varovaisia ​​sopimuksen tekemisessä, Magnus Petersson sanoo.



Miten se tulkitaan?


– Yhdessä puolustaminen vaatii poliittisen päätöksen ja se iso ero Naton artiklaan viisi laukeaa automaattisesti. Eli tulla automaattisesti apuun, jos jäsenvaltio on alttiina hyökkäykselle tai kriisille.

Voivatko ruotsalaiset sotilaat siis tulla Karjalaan taistelemaan Suomen puolesta hyökkäyksessä?

- Ruotsin puolustussuunnittelussa on mukana, että Suomeen pitäisi pystyä tarvittaessa siirtämään melko suuria yksiköitä.

Mutta jälleen - koska se vaatii poliittista päätöstä. Täällä molempien maiden parlamentit ovat tarkastelleet, kuinka puolustusvoimat voivat auttaa toista kriisissä olevaa maata ja miltä tällaisen päätöksentekoprosessin tulisi näyttää.

Saadakseen automaattista apua maiden välisissä avustustoimissa Suomen ja Ruotsin tulee olla osa puolustusliittoa. Magnus Peterssonin mukaan Nato-keskustelu molemmissa maissa koskee pitkälti juuri tätä:

– Että ruotsalais-suomalainen yhteistyö ei ehkä riitä.
Nato järjestää Baltop-sotaharjoituksen Itämerellä vuonna 2014.

Föråldrad neutralitetstanke?

Tomas Bertelman som varit Sveriges ambassadör i Moskva mellan åren 2008 och 2012 har sagt att försvarssamarbetet för Finland betyder ett steg västerut medan det för Sverige betyder ett steg österut.

– Stegens väderstreck förklaras med en blick på kartan. Finland har 1340 kilometers landgräns med Ryssland till skillnad från Sverige, förklarar Tomas Bertelman i ett mejl till oss.
Han tillägger att det framför allt var så tidigare, men att i takt med att den militära utvecklingen har hela Östersjöområdet blivit ett sammanhängande strategiskt operationsområde och därför har också våra länders situation blivit alltmer likartade.
Det gemensamma försvarssamarbetet har enligt Tomas Bertelman gett goda resultat, men det har samtidigt varit ett sätt för Sverige att undvika en diskussion om att ingå i en större och mer effektiv försvarsgemenskap.
– Det bilaterala samarbetet har kunnat avleda uppmärksamheten och övertyga medborgare och väljare om att det sker en utveckling, att regeringen tar hand om problemet med den ökande osäkerheten.
Tomas Bertelman gjorde 2014 en utredning om Sveriges internationella försvarssamarbeten där han bland annat konstaterade att "hur vi än gör är vi beroende av andras hjälp i en krissituation".
– Vi vill vara solidariska, men vi vill också ha handlingsfrihet. Det är ett begrepp som varit själva grundbulten i alliansfriheten.

Vanhentunut ajatus neutraalisuudesta?

Vuosina 2008–2012 Ruotsin Moskovan-suurlähettiläänä toiminut Tomas Bertelman on sanonut, että puolustusyhteistyö merkitsee Suomelle askelta länteen ja Ruotsille askelta itään.

- Askelten suunta selittyy vilkaisemalla karttaa. Suomella on Venäjän kanssa 1340 kilometriä maarajaa, toisin kuin Ruotsissa, Tomas Bertelman selittää meille sähköpostissa.
Hän lisää, että näin oli ennen kaikkea aikaisemmin, mutta sotilaallisen kehityksen myötä koko Itämeren alue on muodostunut yhtenäiseksi strategiseksi toiminta-alueeksi ja siksi myös maidemme tilanne on muuttunut yhä samankaltaisemmaksi.
Tomas Bertelmanin mukaan yhteinen puolustusyhteistyö on tuottanut hyviä tuloksia, mutta se on myös ollut Ruotsille keino välttää keskustelua osana suurempaa ja tehokkaampaa puolustusyhteisöä.
- Kahdenvälinen yhteistyö on kyennyt kääntämään huomion ja vakuuttamaan kansalaiset ja äänestäjät siitä, että kehitystä tapahtuu, että hallitus hoitaa kasvavan epävarmuuden ongelmaa.
Tomas Bertelman teki vuonna 2014 Ruotsin kansainvälistä puolustusyhteistyötä koskevan selvityksen, jossa hän totesi muun muassa, että "teemme mitä tahansa, olemme kriisitilanteessa riippuvaisia ​​muiden avusta".
– Haluamme osoittaa solidaarisuutta, mutta haluamme myös toimintavapauden. Se on käsite, joka on ollut liittoutumisen vapauden kulmakivi.
Gränser för svenskt Nato-medlemskap?

Ambassadör Tomas Bertelman förklarar att man i Sverige har ansett att det är suveräniteten som sätter gränser för ett Nato-medlemskap. Men Bertelman håller inte med:

– Den solidaritet vi skriver under inom EU är mer förpliktande.
Bertelman påpekar att Nato idag utövar handlingsfrihet mot Ukraina, när de sätter gränser för deras hjälp till landet. Att då behålla rätten till handlingsfrihet och samtidigt kunna säkra solidaritet från andra länder blir motsägelsefullt.
– Detta är ju en sådan uppenbar logisk brist. Svaret brukar bli att Sverige är så strategiskt betydelsefullt att det ligger i andras intresse att hjälpa oss. Kanske, men kanske inte vid den tidpunkten och på det sätt som vi tänkt oss.

Vår deklarerade förväntan att få militär hjälp av andra tror jag inte har övertygat eller ingivit någon större respekt.

Hur ser då omvärlden på svensk säkerhetspolitik? Tomas Bertelman tror nog att de flesta har respekt för den svenska militära förmågan, framför allt i luften och under ytan och att kunna samarbeta med Nato.
– Men kombinationen av vår kraftiga neddragning av försvaret och vår ensidigt utfärdade solidaritetsförklaring, som ju har en “vackert väder”-karaktär, och vår deklarerade förväntan att få militär hjälp av andra, tror jag inte har övertygat eller ingivit någon större respekt.

Ruotsin Nato-jäsenyyden rajat?


Suurlähettiläs Tomas Bertelman selittää, että Ruotsi on katsonut, että suvereniteetti asettaa rajat Nato-jäsenyydelle. Mutta Bertelman ei ole samaa mieltä:

– EU:n sisällä allekirjoittamamme solidaarisuus on sitovampaa.

Bertelman huomauttaa, että Nato käyttää nykyään toimintavapautta Ukrainaa vastaan, kun se asettaa rajoituksia Ukrainan antamalleen avusta. On ristiriitaista säilyttää oikeus toimintavapauteen ja samalla turvata solidaarisuus muilta mailta.

- Tämä on niin ilmeinen looginen puute. Vastaus on yleensä, että Ruotsi on strategisesti niin tärkeä, että on muiden etujen mukaista auttaa meitä. Ehkä, mutta ei ehkä silloin ja sillä tavalla kuin tarkoitimme.

Ilmoittamamme odotukset saada sotilaallista apua muilta ei mielestäni ole vakuuttanut tai saanut aikaan sen suurempaa arvostusta.

Miten ulkomaailma näkee Ruotsin turvallisuuspolitiikan? Tomas Bertelman uskonee, että useimmat ihmiset kunnioittavat Ruotsin sotilaallista kykyä, erityisesti ilmassa ja pinnan alla, ja kykyyn tehdä yhteistyötä Naton kanssa.

- Mutta yhdistelmä puolustusvoimiemme jyrkkää vähentämistä ja yksipuolisesti antamamme solidaarisuusjulistus, jolla on "kaunis ilma tänään" luonne, ja julistamamme odotukset saada sotilaallista apua muilta, ei mielestäni ole vakuuttanut tai herättänyt sen suurempaa arvostusta.