Pakkoruotsi kaikille ei auta - Suomi jää opinnoissa muista maista jälkeen

Tämä alue on avoin kaikille rekisteröityneille käyttäjille. Muille alueille voivat kirjoittaa vain yhdistyksen jäsenet.
Viesti
Julkaisija
Hillevi Henanen
Viestit: 2523
Liittynyt: 14.10.2013 20:18

Pakkoruotsi kaikille ei auta - Suomi jää opinnoissa muista maista jälkeen

#1 Lukematon viesti Kirjoittaja Hillevi Henanen » 16.03.2022 22:05

https://svenska.yle.fi/a/7-10013563

Dagens unga är lägre utbildade än sina föräldrar – för första gången sedan 1970-talet
Utbildningsnivån bland unga finländare har sjunkit under det senaste årtiondet. För första gången sedan 1970-talet har unga vuxna en lägre utbildningsnivå än sina föräldrar.
År 1970 hade endast en fjärdedel av finländare över 15 år slutfört en examen efter grundskolan. Femtio år senare, år 2020 var andelen finländare med examen nästan tre fjärdedelar. Trots det har utbildningsnivån under de senaste tio åren börjat sjunka jämfört med tidigare decennier.
27-41-åringarna har i dag en lägre utbildningsnivå än de äldre generationerna. Just nu är den högst utbildade generationen i Finland de som föddes i slutet av 1970-talet, alltså 42-46-åringar.
Fritjof Sahlström, dekan för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, tror att en av delorsakerna är det finska samhällets satsningar på utbildning under 1990-talet.
– 40-46-åringarna är de som gick i skolan i början av lågkonjunkturen på 1990-talet. Trots att det under den perioden var tungt för Finland på många sätt fanns det en väldigt stark satsning på utbildning från samhällets sida. Detta syntes både ekonomiskt och i en förväntan på vad utbildning skulle betyda, både för individen och för samhället, säger Sahlström.
Tämän päivän nuoret ovat vähemmän koulutettuja kuin heidän vanhempansa - ensimmäistä kertaa 1970-luvun jälkeen
Suomalaisnuorten koulutustaso on laskenut viimeisen vuosikymmenen aikana. Ensimmäistä kertaa 1970-luvun jälkeen nuorilla aikuisilla on vanhempiaan alhaisempi koulutustaso.
Vuon 1970 vain neljännes yli 15-vuotiaista suomalaisista oli suorittanut tutkinnon peruskoulun jälkeen. Viisikymmentä vuotta myöhemmin, vuonna 2020, suomalaisten osuus oli lähes kolme neljäsosaa. Tästä huolimatta koulutustaso on alkanut laskea viimeisen kymmenen vuoden aikana edellisiin vuosikymmeniin verrattuna.
27-41-vuotiailla on nykyään alhaisempi koulutustaso kuin vanhemmilla sukupolvilla. Tällä hetkellä Suomen korkeasti koulutetuin sukupolvi on 1970-luvun lopulla syntyneet eli 42-46-vuotiaat.
Åbo Akademin kasvatustieteiden tiedekunnan dekaani Fritjof Sahlström pitää yhtenä syynä suomalaisen yhteiskunnan panostuksia koulutukseen 1990-luvulla.
– 40-46-vuotiaat ovat niitä, jotka kävivät koulua laman alussa 1990-luvulla. Huolimatta siitä, että tuona aikana Suomelle oli monella tapaa vaikeaa, yhteiskunnan panostus koulutukseen oli erittäin vahva. Tämä nähtiin sekä taloudellisesti että odotuksena siitä, mitä koulutus merkitsee yksilölle ja yhteiskunnalle, Sahlström sanoo.


Finland börjar hamna på efterkälken jämfört med våra grannländer
I dagsläget är utbildningsnivån bland finländare ungefär densamma som den genomsnittliga utbildningsnivån i andra OECD-länder. Jämfört med våra nordiska grannar börjar Finland ändå hamna på efterkälken. Även Estland har satsat mycket på undervisning under de senaste åren. Estland klarade sig bäst av de europeiska länderna i den senaste PISA-undersökningen från år 2018.
Suomi on jäämässä jälkeen naapurimaihimme verrattuna
Tällä hetkellä suomalaisten koulutustaso on suunnilleen sama kuin muiden OECD-maiden keskimääräinen koulutustaso. Pohjoismaisiin naapureihin verrattuna Suomi on edelleen jäämässä jälkeen. Myös Viro on viime vuosina investoinut voimakkaasti koulutukseen. Viro oli Euroopan maista paras PISA-tutkimuksessa vuodelta 2018.


Det är inte särskilt lätt att bli antagen till högskolor i Finland. Alla som söker får inte studieplatsen de är ute efter.
― Miia Huomo, Statistikcentralens chefaktuarie
Miia Huomo, Statistikcentralens chefaktuarie, menar att minskade möjligheter till högre utbildning samt fokus på yrkesutbildning kan ha påverkat ungdomarnas val av studieinriktning.
– Det är inte särskilt lätt att bli antagen till högskolor i Finland. Alla som söker får inte studieplatsen de är ute efter. Det leder till mellanår mellan det andra och tredje stadiets studier, skriver Huomo på Statistikcentralens blogg.
Ei ole helppoa päästä yliopistoon Suomessa. Kaikki hakeneet eivät saa etsimäänsä opiskelupaikkaa.
- Miia Huomo, Tilastokeskuksen yliaktuaari
Tilastokeskuksen yliaktuaari Miia Huomo uskoo, että korkea-asteen koulutusmahdollisuuksien väheneminen ja ammatilliseen koulutukseen keskittyminen ovat saattaneet vaikuttaa nuorten opiskelualan valintaan.
– Suomessa ei ole kovin helppoa päästä yliopistoon. Kaikki hakeneet eivät saa etsimäänsä opiskelupaikkaa. Tämä johtaa aukkoon toisen ja kolmannen vaiheen tutkimusten välillä, Huomo kirjoittaa Tilastokeskuksen blogissa.


Kvinnorna är mer intresserade av utbildning än männen
Förändringen inom utbildningsnivå syns även mellan könen. Från och med år 1988 har kvinnornas genomsnittliga utbildningslängd ökat med två år, medan männens endast gjort det med ett år.
Naiset ovat kiinnostuneempia koulutuksesta kuin miehet
Koulutustason muutos näkyy myös sukupuolten välillä. Vuodesta 1988 lähtien naisten keskimääräinen koulutusjakso on pidentynyt kahdella vuodella, kun taas miesten vain yhdellä vuodella.

Vi ska inte underskatta kvinnors förmåga att fatta beslut och göra prioriteringar som gör att de kan orientera sig i ett samhälle som fortfarande är orättvist.
― Fritjof Sahlström, dekan för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi Meidän ei pidä aliarvioida naisten kykyä tehdä päätöksiä ja asettaa prioriteetteja, joiden avulla he voivat orientoitua yhteiskunnassa, joka on edelleen epäreilu.
- Fritjof Sahlström, Åbo Akademin kasvatus- ja hyvinvointitieteiden tiedekunnan dekaani


Sahlström menar att det inte finns några enkla förklaringar på vad denna utveckling beror på, men kommer ändå med några förslag på eventuella orsaker.
– Kvinnor har genom historien haft ett högre intresse för läsning och språk och den typen av färdigheter som har en koppling till att man klarar sig bra inom utbildning. Det är inte heller så länge sedan som kvinnor inte hade tillträde till samma positioner inom det finska samhället som män. Kvinnor har förstått att en högre utbildning innebär större möjligheter att bli en del av samhället, säger Sahlström.
Även om det finska samhället har blivit mer jämställt konstaterar Sahlström att vi ännu har en bit att gå innan kvinnor och män är likställda på arbetsmarknaden.
– Vi ska inte underskatta kvinnors förmåga att fatta beslut och göra prioriteringar som gör att de kan orientera sig i ett samhälle som fortfarande är orättvist.
För motsvarande arbetsuppgifter har kvinnor lägre lön, och för att kunna nå höga positioner är det kanske nödvändigt för kvinnorna att anstränga sig lite mer än männen för att kunna kompensera för denna ojämlikhet. Det här är ändå frågor som det inte finns några entydiga svar på, kommenterar Sahlström.
Sahlström uskoo, että yksinkertaisia ​​selityksiä tälle kehitykselle ei ole, mutta esittää silti ehdotuksia mahdollisista syistä.
- Naisilla on kautta historian ollut korkeampi kiinnostus lukemiseen ja kieleen sekä niihin taitoihin, joilla on yhteys koulutuksessa menestymiseen. Ei ole myöskään niin kauan aikaa sitten, kun naiset eivät päässeet samoihin tehtäviin suomalaisessa yhteiskunnassa kuin miehet. Naiset ovat ymmärtäneet, että korkeampi koulutus merkitsee suurempia mahdollisuuksia tulla osaksi yhteiskuntaa, Sahlström sanoo.
Vaikka suomalainen yhteiskunta on tasa-arvoistunut, meillä on Sahlströmin mukaan vielä pitkä matka naisten ja miesten tasa-arvoon työmarkkinoilla.

- Ei pidä aliarvioida naisten kykyä tehdä päätöksiä ja priorisoida, jotta he voivat orientoitua edelleen epäreilussa yhteiskunnassa. Vastaavissa tehtävissä naisilla on alhaisemmat palkat, ja päästäkseen korkeisiin tehtäviin naisten voi olla tarpeen ponnistella hieman enemmän kuin miesten pystyäkseen kompensoimaan tätä epätasa-arvoa. Nämä ovat edelleen kysymyksiä, joihin ei ole yksiselitteisiä vastauksia, Sahlström kommentoi.

Övriga OECD-länder har satsat på utbildning – medan Finland har skurit ner
I den sittande regeringens regeringsprogram från 2019 förbinder man sig till att öka antalet högutbildade unga finländare till 50 % fram till år 2030. Detta ämnar man göra bland annat genom att öka på antalet studieplatser vid högskolor och tilldela studieplatser särskilt till dem som avlägger sin första högskoleexamen.
– Det är en positiv utveckling. Om vi vill ha utbildning som någon slags kärna i det finska samhället, då måste vi även visa det med hur vi använder offentliga och också privata medel. Där behövs det en förändring nu, säger Sahlström.
Trots att regeringsprogrammet lyfter fram vikten av utbildning pekar OECD:s rapport från 2021 på att Finland ligger efter de allra flesta OECD-länderna när det kommer till finansiella satsningar inom utbildningssektorn. Majoriteten av OECD-länderna ökade sina satsningar på utbildning under perioden 2012-2018, medan Finland däremot skurit ner på sina satsningar en aning under samma tidsintervall.
Muut OECD-maat ovat panostaneet koulutukseen, kun taas Suomi on leikkaanut
Nykyisen hallituksen hallitusohjelmassa vuodelta 2019 on sitoutunut nostamaan korkeasti koulutettujen suomalaisnuorten määrä 50 prosenttiin vuoteen 2030 mennessä. Tämä on tarkoitus tehdä muun muassa lisäämällä opiskelupaikkoja yliopistoissa ja kohdentamalla opintopaikkoja erityisesti ensimmäisen korkeakoulututkinnon suorittaneet.
– Se on positiivista kehitystä. Jos haluamme koulutuksen jonkinlaiseksi ytimeksi suomalaisessa yhteiskunnassa, meidän on myös näytettävä se julkisten ja myös yksityisten varojen avulla. Siihen tarvitaan nyt muutos, Sahlström sanoo.
Vaikka hallitusohjelmassa korostetaan koulutuksen merkitystä, OECD:n raportti vuodelta 2021 osoittaa, että Suomi on useimpia OECD-maita jäljessä koulutussektorin taloudellisissa investoinneissa. Suurin osa OECD-maista lisäsi panostuksiaan koulutukseen vuosina 2012-2018, kun taas Suomi sen sijaan leikkasi investointejaan hieman samalla aikavälillä.


Experterna är ense om vikten av satsningar på utbildning
Nu är det dags att motsvara målen med att trygga tillräckliga resurser.
― Jaakko Salo, utbildningspolitisk chef vid lärarfacket AOJ
– Om vi vill att Finland skall vara attraktivt att till exempel investera i borde utbildningsnivån höjas. Utbildningsmålen och de verktyg som är i användning för att nå dem borde man alltså tänka över i detalj, skriver Huomo på Statistikcentralens blogg.
Jaakko Salo, utbildningspolitisk chef vid lärarfacket OAJ, uttalade sig om vikten av att satsa på utbildning för ett tag sedan.
– I den utbildningspolitiska redogörelsen ställs mål i rätt riktning. Det finns dock en uppenbar motsägelse mellan ställda mål, bristfälliga finansiella riktlinjer och resursutvecklingen. Nu är det dags att motsvara målen med att trygga tillräckliga resurser, menar Salo.
– Under den senaste tioårsperioden så sticker vi ju faktiskt ut. De allra flesta länderna har gjort mycket mer. Responsen efter finanskrisen 2008 har sett helt annorlunda ut än efter lågkonjunkturen på 90-talet. Vi är inne i en negativ utveckling och det handlar om vad samhället väljer att prioritera. Det finns inga tvivel om att utbildning lönar sig i det långa loppet, kommenterar Sahlström.
Asiantuntijat ovat yhtä mieltä koulutukseen panostamisen tärkeydestä
Nyt on aika saavuttaa riittävät resurssit turvaavat tavoitteet.
– Jos haluamme Suomen olevan houkutteleva esimerkiksi sijoittamaan, koulutustasoa tulee nostaa. Koulutustavoitteet ja niiden saavuttamiseen käytettävät työkalut kannattaa siksi miettiä tarkasti, Huomo kirjoittaa Tilastokeskuksen blogissa.
Opettajaliitto OAJ:n koulutuspoliittinen päällikkö Jaakko Salo puhui koulutukseen panostamisen tärkeydestä jokin aika sitten.
- Koulutuspoliittisessa selonteossa tavoitteet asetetaan oikeaan suuntaan. Asetettujen tavoitteiden, riittämättömien taloudellisten suuntaviivojen ja resurssien kehittämisen välillä on kuitenkin ilmeinen ristiriita. Nyt on aika saavuttaa tavoitteet riittävän resurssien turvaamisesta, Salo sanoo.
- Viimeisen kymmenen vuoden aikana erosimme joukosta. Suurin osa maista on tehnyt paljon enemmän. Reaktio vuoden 2008 finanssikriisin jälkeen on näyttänyt täysin erilaiselta kuin laman jälkeen