Kielisaarien työstäminen on alkanut

Tämä alue on avoin kaikille rekisteröityneille käyttäjille. Muille alueille voivat kirjoittaa vain yhdistyksen jäsenet.
Viesti
Julkaisija
Hillevi Henanen
Viestit: 2523
Liittynyt: 14.10.2013 20:18

Kielisaarien työstäminen on alkanut

#1 Lukematon viesti Kirjoittaja Hillevi Henanen » 05.02.2022 13:18

https://www.hbl.fi/artikel/i-tavastehus ... och-lucia/
Tavastehus är landets nästminsta språkö – här drömmer man om en svensk skolstig från dagis till gymnasium
HML on maan toiseksi pienin kielisaari - täällä unelmoidaan ruotsinkielisestä koulupolusta päiväkodista lukioon.
(Koulukuva vuodelta 1980 Lisäys HH)

HBL kertoo Hämeenlinnan tilanteesta.

Hämeenlinnassa on viimeisen tilaston mukaan alle kouluikäisiä "ruotsinkielisiä" 23 kpl eli noin 3,5/vuosikerta ja kouluikäisiä 7-17-vuotiaita 28 kpl eli keskimäärin noin 2,5/vuosikerta.
I Tavastehus satsar man svenskt – här firas både Runeberg och lucia

År 2008 besökte HBL Nummi skola i Tavastehus som hade flera svenska klasser. I dag finns två svenskspråkiga klasser i Seminaarin koulu i Tavastehus. Bild: HBL-arkiv
Petra Miettinen

Tavastehus vill bli en tvåspråkig stad. Drömmen är en svensk skolstig, från dagis till gymnasium. Redan nu undervisas två klasser på svenska i annars finska Seminaarin koulu. I början av 1900-talet fanns här en stor svensk samskola som utexaminerade studenter. Föreningen Tavastsvenskar vill nu återuppta den traditionen.
Det blåser medvind för den svenska gemenskapen i Tavastehus. Föreningen Tavastsvenskar, som firade 30-årsjubileum för ett par år sedan, är aktiv och har fått många nya medlemmar under de senaste åren.
På grund av coronapandemin har det inte blivit några kaffekalas på länge, men man träffas online för att få prata svenska. Och i november gjorde man stort väsen av sig och ordnade svenska veckan i Tavastehus tillsammans med Folktinget. Det blev succé.
– Det svenska språket och vår förening Tavastsvenskar fick mycket synlighet under svenska veckan, då vi ordnade program runtom i staden, på skolor, i bibliotek och konstmuseum. Vi uppmärksammades också stort med en artikel i lokaltidningen, berättar Birgitta Hendrell-Oinonen, som var ansvarig för veckans program.
Svenska är egentligen inte ett främmande inslag i stadsmiljön i Tavastehus, så där historiskt sett. För drygt hundra år sedan var staden mycket tvåspråkig, där fanns en svensk samskola och de flesta handelsmän var tvåspråkiga.
Ruotsi ei ole varsinaisesti vieras elementti Hämeenlinnan kaupunkiympäristössä, niin kuin historiallisesti. Yli sata vuotta sitten kaupunki oli hyvin kaksikielinen, siellä oli ruotsinkielinen yhteiskoulu ja useimmat kauppiaat olivat kaksikielisiä.
– När mina farföräldrar var barn kunde de gå in i vilken affär som helst i centrum av staden och bli betjänade på svenska, det var kundens språk som avgjorde vad man pratade, berättar Petteri Kaleva, ordföranden för föreningen Tavastsvenskar.
Han är själv ett bra exempel på en infödd, svenskspråkig Tavastehusbo, som nu har flyttat tillbaka till barndomsstaden efter en yrkesverksam karriär i andra städer. Både hans mormor och farmor var svenskspråkiga Tavastehusbor.
– Min farmor blev student från Svenska samskolan i Tavastehus 1924. Själv är jag född i det första hisshuset i staden, Höyhensaari, ett fem våningar högt höghus som var en sevärdhet när det byggdes 1929, folk gick in i huset bara för att få provåka med hissen. Där verkade länge ett privat förlossningssjukhus, men numera är det ett vanligt bostadshus. När jag flyttade tillbaka hit för tio år sedan köpte jag en lägenhet i just det huset, berättar Kaleva.

Svenska samskolan i Tavastehus inledde sin verksamhet den 1 september 1901. Skolan hade fått sin början i slutet av 1800-talet som en privatskola för flickor, ledd av Eva Savonius.
Svensk skola viktigast
I dag finns en aktiv svenskspråkig gemenskap i staden, även om den inte direkt syns i gatubilden. Här verkar ett svenskspråkigt daghem, Jappebo med omkring 40 barn, och det finns två svenska skolklasser i den finska skolan Seminaarin koulu. Det är en bra början, men medlemmarna i föreningen Tavastsvenskar har större planer.
Nykyään kaupungissa on aktiivinen ruotsinkielinen yhteisö, vaikka se ei näy suoraan katukuvassa. Täällä toimii ruotsinkielinen päiväkoti Jappebo, jossa on noin 40 lasta, ja suomalaisen koulun Seminaarin koulussa on kaksi ruotsinkielistä koululuokkaa. Alku on hyvä, mutta Hämeenlinna-yhdistyksen jäsenillä on isompia suunnitelmia.
– Skolan är det centrala. För att vi ska kunna locka svenska familjer att flytta till Tavastehus måste här finnas en enhetlig skolstig. Vår målsättning är att staden ska erbjuda utbildning på svenska även i högstadiet och i gymnasiet, säger Petteri Kaleva.
– Vi ser att daghemmet intresserar familjer med små barn, där går många barn från tvåspråkiga familjer och också en del barn från helfinska familjer. Men inför skolstarten tappar vi många barn, då familjerna väljer att sätta sina barn i en finsk skola. Staden erbjuder nu undervisning på svenska bara i årskurserna 1-6, säger Gunilla Plutén, som är sekreterare i Tavastsvenskar.
Mutta ennen koulun alkua menetämme monia lapsia, kun perheet päättävät laittaa lapsensa suomalaiseen kouluun. Kaupunki tarjoaa nyt ruotsinkielistä opetusta vain 1-6 luokilla, Hämeenlinnan sihteeri Gunilla Plutén kertoo.
Gunilla Plutén och Birgitta Hendrell-Oinonen är Tavastsvenskar och styrelsemedlemmar i föreningen. De deltog aktivt i arrangemangen av svenska veckan i november, då bland annat alla stadens gymnasier fick besök av svenskspråkiga skådespelare och språkambassadörer. Bild: Petra Miettinen
Hon har själv två svenskspråkiga barnbarn som bor i Tavastehus.
– Det äldre barnbarnet började i högstadiet i höstas, och det närmaste svenskspråkiga finns i Tammerfors. Tillsammans med en annan elev åker de dagligen taxi till svenska skolan i Tammerfors, det blir ganska långa skoldagar, säger mormor Plutén lite bekymrat.
– Vanhempi lapsenlapsi aloitti yläasteen viime syksynä ja lähin ruotsinkielinen on Tampereella. Yhdessä toisen oppilaan kanssa he ajavat joka päivä taksilla Tampereen ruotsalaiseen kouluun, siitä tulee melko pitkiä koulupäiviä, kertoo isoäiti Plutén hieman huolestuneena.
(Vihreä kaupunginjohtaja varmaan arvostaa tätä koulurallia kaupunkien välillä. Lisäys HH)
Styrelsen för Tavastsvenskar samarbetar med stadens tjänstemän och för en ständig dialog om den svenska skolstigen. Det finns intresse från stadens sida att utvidga den svenskspråkiga undervisningen. Föreningen har bokat in ett möte med stadsdirektören Olli-Poika Parviainen i mars för att diskutera ärendet.
– Just nu finns det hela nio svenska elever i årskurs 5, så det ideala vore om den klassen kunde fortsätta sin skolgång på svenska i högstadiet. Det är aktuellt om ett och ett halvt år, så här finns tid att ordna med det praktiska, säger Anne Iijalainen, vars son går i den klassen.
Anne Iijalainen jobbar själv på staden som personal- och förvaltningschef och kan intyga att det ligger i Tavastehus stads intresse att profilera sig som en tvåspråkig stad, eller åtminstone som en svenskspråkig språkö med möjligheter till skolgång på svenska.
– Skolgången är mycket viktig, det vet jag av egen erfarenhet. Som tidigare Vasabo hade vår familj inte flyttat hit om de svenska klasserna inte hade funnits. Om företagen i staden vill locka högtutbildade arbetstagare är det avgörande för tvåspråkiga familjer om staden har en svensk skola, säger Anne Iijalainen.

Tanja Mäki-Kulmala och Anne Iijalainen är anställda på Tavastehus stad och ser gärna att staden får en mera tvåspråkig profil. Bild: Petra Miettinen
Hon får medhåll av föreningens vice ordförande Peter Gorschelnik som bor i Valkeakoski, en grannstad som hör till Tavastehusregionen
– Tavastehus ligger mellan de två livskraftiga språköarna Lahtis och Tammerfors. I dagens läge väljer många barnfamiljer att bosätta sig i endera staden eftersom de kan erbjuda högklassig utbildning på svenska, säger Peter Gorschelnik.
Växande språkö
Även om medlemmarna i Tavastsvenskar är vuxna och inte längre i behov av skolor ligger det i föreningens intresse att barnens skolgång prioriteras. Det är bara genom inflyttning som Tavastsvenskar kan växa och få nya medlemmar. Så har det skett under de senaste åren, antalet medlemmar har sakta ökat från drygt 30 till över 80 sedan 2015. (2015 Hämeenlinnassa oli ruotsinkielisiä 232 joista kouluikäisiä 29 ja viime vuonna koko määrä 259 joista kouluikäisiä 28. Vanhusväestön määrä on siis lisääntynyt. Lisäys HH)
– Visst kan vi säga att föreningens målsättning på lång sikt är en egen skola, med modell från Lahtis. Så länge här inte finns en enhetlig skolstig på svenska ses staden inte som en regelrätt språkö, befarar Gorschelnik.
Folktinget har definierat språkö som en enspråkigt finsk ort med en betydande svenskspråkig minoritet, minimikravet har varit en svensk skola. Traditionellt har Tammerfors, Uleåborg, Björneborg och Kotka klassats som språköar, men det finns svenska skolor på tolv andra orter också, bland annat Hyvinge, Tusby och Kervo. Tavastehus räknas numera in i denna skara, som den nästminsta.
Historia
Svenska i Tavastehus (Kaukaa on haettava esimerkit Hämeenlinnan ruotsinkielisyydestä.Lisäys HH )
På 1800-talet var Tavastehus en tvåspråkig stad. På samma sätt som i de flesta andra finländska städer kunde nästa alla borgare och handelsmän svenska.
Svenska samskolan i Tavastehus verkade åren 1901–1928. Den var en fortsättning på Privata svenska fruntimmersskolan (1865–1898) och Privata svenska flickskolan i Tavastehus (1898–1901).
Samskolan fick tillstånd att utexaminerade studenter år 1908 och de fem första studenterna fick sin examen 1911. Samma läsår hade skolan 173 elever och 14 lärare.
Skolan verkade i ett trähus på Palokunnankatu helt i centrum av staden, och skolans elever hade en del gymnastiklektioner på torget, där man spelade olika bollspel. Skolan stängdes 1928.
Numera finns det två svenska klasser i Seminaarin koulu i Tavastehus, där går nu 23 elever.
Det svenska daghemmet Jappebo dagis grundades 2004 av Tavastsvenska föräldraföreningen, och har senare tagits över av en privat ägare. Cirka 40 svensktalande barn går i daghemmet.
Kafferep och luciakonsert
Trots att svenskan inte användes som skolspråk i Tavastehus under många årtionden har det bott svenskspråkiga tavastlänningar i trakten i alla tider. Rea Eklund kan berätta om glada och välbesökta kaffekalas i de svenska kretsarna på 1960-talet. Själv flyttade hon till staden 1967 och har sedan dess verkat här som företagare.
– Många anrika svenska släkter har bott i de stora gårdarna runtom i Tavastland och de har traditionellt samlats till stora kafferep hemma hos varandra. När min man Krister Eklund som ung agrolog fick anställning hos Fjäderfäförbundet, som hade sitt huvudkontor i just Tavastehus, ordnades de svenska träffarna ofta i förbundets stora matsal, i en byggnad som kallades Kanakoulu. Efter att skolan lades ner blev de svenska träffarna mindre och måste söka sig nya lokaler, berättar Rea Eklund.
Just nu träffas Tavastsvenskarna främst via videomöten, där man värnar om att få prata svenska med andra svenskspråkiga, men så fort pandemin lättar strävar man efter att börja ses på riktigt igen. De finlandssvenska högtiderna som Runebergsdagen och luciadagen är viktiga.
– Vi ordnar varje år en luciakonsert i kyrkan och där måste jag berömma Tavastehus-Vånå församling, som fördomsfritt tagit emot oss och låtit oss sjunga psalmer på svenska på luciadagen. Det har alltid varit en mycket välbesökt konsert, säger Eklund.
Fakta
Föreningen Tavastsvenskar
Föreningen verkade länge som oregistrerad och var aktiv redan på 1960-talet. Tavastsvenskar fyllde officiellt 30 år 2019 och samtidigt infördes den i föreningsregistret.
Tavastsvenskarnas syfte är att främja det svenska språket och vara en länk mellan svenskspråkiga i Tavastehusnejden.
Finlandssvenska kulturtraditioner är viktiga och föreningen firar synligt Runebergsdagen, svenska dagen och svenska veckan samt lucia, då man ordnar en kyrkokonsert.
Man ordnar program och möjligheter till samvaro enligt medlemmarnas önskan, som teaterresor och diskussionsgrupper och bjuder in språkambassadörer till de finska gymnasierna. Man stöder också aktivt daghemmets och de svenska skolklassernas verksamhet.
Tavastsvenskar har flera andra framtidsplaner. Birgitta Hendrell-Oinonen och Gunilla Plutén drömmer om att öppna en egen Luckan i staden:
– Det skulle vara ett ställe där man kan samlas till såväl bokcirklar som föräldrakaféer, ordna program för olika åldersgrupper och dricka kaffe på svenska, säger Gunilla Plutén.
Hämeenlinnan ruotsalaisilla on useita muita tulevaisuudensuunnitelmia. Birgitta Hendrell-Oinonen ja Gunilla Plutén haaveilevat oman luukun avaamisesta kaupunkiin:
– Se olisi paikka, jossa voisi kokoontua niin kirjapiireihin kuin vanhempien kahviloihin, järjestää ohjelmia eri ikäryhmille ja juoda kahvia ruotsiksi, Gunilla Plutén sanoo.

TK
Viestit: 2513
Liittynyt: 19.11.2008 01:26

Re: Kielisaarien työstäminen on alkanut

#2 Lukematon viesti Kirjoittaja TK » 06.02.2022 07:05

Surujen uusin suunnitelma leikki-kaksikielisyyden kohentamiseksi on käynnissä. Niin nämä kielisaaret kuin magman aloittama nuorten surujen koulutus leikki-kaksikielisyyden levittäjiksi ovat yritys levittää savuverhoa todellisen kielitilanteen ylle.

NRR
Viestit: 9797
Liittynyt: 10.02.2013 15:38

Re: Kielisaarien työstäminen on alkanut

#3 Lukematon viesti Kirjoittaja NRR » 06.02.2022 07:09

Kyllä tulee hintaa tällekin näytelmälle.
Arvaan, että suomalaiset ja uussuomalaiset maksavat nämä ruotsisaarihommat ja ne suunnitellut "ruotsiksi juotavat kahvit".
Ja pakkoruotsit päälle.
Voi hyvä tavaton

Hillevi Henanen
Viestit: 2523
Liittynyt: 14.10.2013 20:18

Re: Kielisaarien työstäminen on alkanut

#4 Lukematon viesti Kirjoittaja Hillevi Henanen » 06.02.2022 13:37

Käytin koko eilisen päivän kielisaarten tutkimiseen numeroiden valossa, ja täytyy sanoa, että ainakin Hämeenlinna näyttää hoituvan itsellään.

Kymmenessä vuodessa on ruotsinkielisten 0-6-vuotiaiden määrä pysynyt ennallaan (23 kappaleena) ja 7-17 vuotiaiden määrä noussut 17--->28:aan. Heitä on siis keskimäärin 2,5/vuosikerta. Onneksi on hyvin rasvattu moottoritie Hämeenlinnan ohi Tampereelle.
Koko ruotsinkieisten määrä oli 232 vuonna 2010, joista eläkeikäisiä 63.
10 vuotta myöhemmin koko määrä oli 259, joista eläkeikäisiä 86. Alle 65v siis +4 kymmenessä vuodessa.

Tässä valossa rupeaa olemaan ruotsiksi juotavalla kahvilla todellista tarvetta kunhan vain muistetaan se pikkusormi pitää oikeasssa asennossa ettei tule porttikieltoa.

Hillevi Henanen
Viestit: 2523
Liittynyt: 14.10.2013 20:18

Re: Kielisaarien työstäminen on alkanut

#5 Lukematon viesti Kirjoittaja Hillevi Henanen » 06.02.2022 22:23

Varmaan se on niin näiden kielisaartenkin kanssa, että kun niihin nyt ruvetaan panostamaan niin jostain varmaan tarttis saada lisää väkeä.

Ajattelin vähän etsiskellä eri tahoilta vararuotsinkielisiä kielisaariin.

Kurkataanko vaikka ruotsienemmistöisiin kuntiin kun siellä ainakin on ruotsinkielisiä ennestään.

Ei Käynyt! 2020 oli ruotsinkielisten määrämuutos ruotsienemmistöisissä kunnissa -432, 2019 -540, 2018 -894, 2017 -855, 2016 -746, 2015 -623, 2014 -336, 2013 -471, 2012 -455 ja 2011 -212 eli yhteensä 10 vuodessa -5210 ruotsinkielistä eli lähes 5%:n kato kymmenessä vuodessa.
Ei sitten!

No miten olisi suomienemmistöisissä kunnissa?

Ei saatu -5000 aikaiseksi kymmenessä vuodessa, mutta kolmessakymmenessä tuli -5074,tosin samalla parasta ennen päiväykset lähenivät lopuilla melkoisin harppauksia sinä aikana.. Ei siis apuja sieltäkään.

Nyt tarvitaan taas suomenkielisiä. Kun suomenkielisissä kunnissa on ennestäänkin kuntia joissa ei ole yhtään ruotsinkielistä, niin mikä konsti se nyt olisi siirtää kielisaarille loputkin ruotsinkielset.
Säädetään vaikka kunnon raippavero kaikille sellaisille suomenkielisille kunnille jotka jemmailevat ruotsinkielisiä olematta kielisaaria tai kaksikielilisiksi ilmoittautuneita, jos se tuntuu paremmalta. Laithan eivät ole esteenä tässä.

Siellähän on ennestäänkin kuntia joissa ei ole ensimmäistäkään ruotsinkielistä, mitäpä se haittaisi vaikka tulisi parisataa lisää.

On olemassa siis 26 kuntaa, joissa ei ole ensimmäistäkään ruotsinkieliseksi ilmoittautunutta.
Sitten on 26 kuntaa, joissa on Yksi ruotsinkielinen. Niistä olisi hyvä aloittaa.

Vastaa Viestiin