En oikein päässyt jyvälle tästä tekstistä, joten muokkasin nämä kääntäjän tekstistä. Sori siitä!Projektet Språkambassadörerna (Kielilähettiläät) leds av Jaan Siitonen och har 50 ambassadörer. Under tre år, 2019-2021, ska de göra drygt 300 besök på sina hemorter och dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper om det andra inhemska språket. Språkambassadören kan vara född i Finland eller invandrare.
- Jag tycker att det är viktigt att vi kommer till skolorna och att andra också kommer till skolorna, eftersom det ofta är som lärarna säger att ’ni studerar för livet’, men sedan kan det ändå bli lite oklart vad framtiden och livet kommer att innebära. Då gäller det kanske att komma med konkreta exempel på varför jag senare i livet märkte att det faktiskt var viktigt att kunna svenska, finska… ja vilket ämne som helst, säger Kiviniemi.
Kielilähettiläät-projektia (Kielilähettiläät) vetää Jaan Siitonen, ja siinä on 50 suurlähettilästä. Kolmen vuoden aikana, vuosina 2019-2021, he tekevät yli 300 vierailua kotipaikkakunnilleen ja jakavat kokemuksensa ja tietonsa toisesta kotimaisesta kielestä. Kielilähettiläs voi olla syntynyt Suomessa tai maahanmuuttaja.
- Mielestäni on tärkeää, että tulemme kouluihin ja että muut tulevat myös kouluihin, koska usein on kuten opettajat sanovat ”opiskelette elämää varten”, mutta silloin voi kuitenkin olla vielä hieman epäselvää, mitä tulevaisuus ja elämä tarkoittavat . Sitten ehkä pitäisi voida saada konkreettisia esimerkkejä siitä, miksi myöhemmin elämässäni huomasin, että oli todella tärkeää osata ruotsia, suomea… kyllä mikä tahansa aine, Kiviniemi sanoo.
Ovatkohan nuo tilaisuudet kouluissa vapaaehtoisia?
Sitten on vielä ruotsin opettaja joutunut antamaan haastattelun
Onhan se toki hienoa, että Paimiolaisillekin kerrotaan, että maassa on ruotsinkielisiä ja yksi näytetään vielä ihan elävänä.Oro över minskat intresse för svenska
Också svensklärare Tuula Niittyvaara är nöjd med Kiviniemis besök. Hon tycker att det är trevligt att få gäster till skolan som föreläser på svenska och påminner om att också svenskspråkiga finns i det här landet.
- Det finns många här i Pemar till exempel som inte har kontakt med svenskspråkiga, säger hon.
Niittyvaara uttrycker en viss oro över att elever idag har så krävande studier att svenskan ofta blir åsidosatt. Ofta säger eleverna att de klarar sig bra på engelska.
Lärare Tuula Niittyvaara är orolig över att allt färre gymnasieelever skriver svenskan i studentskrivningarna.
- De har så mycket annat att göra så de vill kanske inte koncentrera sig på svenskan. Det har blivit allt mer krävande att få dem att studera svenska, säger Niittyvaara som har jobbat som lärare i över trettio år.
- Men visst finns det många duktiga och samvetsgranna studenter här på gymnasiet som är intresserade av svenska språket, men antalet som skriver till exempel studentprovet i svenska har minskat.
Därför upplever Niittyvaara att sådana här besök där svenskan uppmärksammas är viktiga, och även eleverna är positivt inställda till dem.
- Responsen är alltid positiv. De är mycket glada över att vi har haft gäster här, men det är lite svårt för mig att säga om det på något sätt främjar studier i svenska. Visst kan det hända hos någon, men inte kan man säga att de flesta börjar studera svenska mycket mera nu.
- Men det är kanske ändå viktigt att ge dem lite positiva upplevelser av svenska, så därför är jag absolut för alla sådana här projekt.
Huoli kiinnostuksen vähentymisestä ruotsiin
Ruotsin opettaja Tuula Niittyvaara on myös tyytyväinen Kiviniemen vierailuun. Hänen mielestään on mukavaa saada ruotsiksi esitelmöiviä vieraita kouluun, ja muistuttaa, että tässä maassa on ruotsinkielisiäkin.
- Esimerkiksi täällä Pemarissa on paljon ihmisiä, joilla ei ole yhteyttä ruotsinkielisiin, hän sanoo.
Niittyvaara ilmaisee huolensa siitä, että nykyään opiskelijoilla on niin vaativat opinnot, että ruotsin kieli usein sivuutetaan. Usein opiskelijat sanovat selviytyvänsä hyvin englannilla.
Opettaja Tuula Niittyvaara on huolissaan siitä, että yhä harvemmat lukiolaiset kirjoittavat ruotsin.
Heillä on niin paljon muuta tekemistä, että he eivät ehkä halua keskittyä ruotsiin. On tullut yhä vaikeampaa saada heidät opiskelemaan ruotsia, kertoo yli kolmekymmentä vuotta opettajana työskennellyt Niittyvaara.
- Mutta täällä lukiossa on tietenkin monia hyviä ja tunnollisia oppilaita, jotka ovat kiinnostuneita ruotsista, mutta niiden lukumäärä, jotka kirjoittavat ruotsin, on vähentynyt.
Siksi Niittyvaaran mielestä tällaiset vierailut, joissa ruotsi huomioidaan, ovat tärkeitä, ja myös opiskelijat suhtautuvat niihin positiivisesti.
- Vastaus on aina positiivinen. He ovat erittäin iloisia siitä, että meillä on ollut vieraita täällä, mutta minusta on hieman vaikea sanoa, edistääkö se millään tavalla ruotsin kielen opiskelua. Toki se voi tapahtua jollekin, mutta et voi sanoa, että useimmat ihmiset alkavat nyt opiskelemaan ruotsia paljon enemmän.
- Mutta on silti tärkeää antaa heille joitain positiivisia kokemuksia ruotsista, joten olen ehdottomasti kaikissa sellaisissa hankkeissa.
Rahaahan tuohon palaa, mutta sitähän on.
Asiasta toiseen
Väsäsin tuossa juuri valtionaputaulukkoa ensi vuodelle.
Ruotsinkielisten määrä kaksikielisten kuntien alueella on vähentynyt 894 kappaleella, ja valtionapu kaksikielisyydestä nousee silti
n. 2,5 miljoonalla eurolla 101 884 000 euroon edellisvuoden 98,2 miljoonaan euroon verrattuna.