https://yle.fi/uutiset/3-10215390Tutkimuksen mukaan ylivoimaisesti suurin varallisuus on Ruotsalaista kansanpuoluetta lähellä olevalla Svenska Kulturfondenilla, peräti noin 800 miljoonaa euroa.
Tosin vain pieni osa säätiön tuotosta käytetään puolueen tukemiseen. Tutkimuksen mukaan RKP ja sen ehdokkaat saavat kuitenkin tukea myös monilta muilta heitä lähellä olevilta säätiöiltä.
SDP:llä on puolueista eniten säätiöitä hallinnassaan, yhteensä 29 kappaletta. Puolueella on myös neljä yhteistä säätiötä vasemmistoliiton kanssa. Säätiöiden roolia puolueen taloudessa Venho kuvailee silti rajalliseksi.
Demareiden säätiöissä omaisuuden perusta on kuitenkin huomattavasti moninaisempi muihin puolueisiin verrattuna. Säätiöillä on muun muassa maa- ja kiinteistöomaisuutta ja osuus- ja liiketoiminnasta saatua omaisuutta.
Vihreillä ja kristillisdemokraateilla ei lainkaan säätiöitä
Venho huomauttaa tutkimuksessaan, että säätiöiden merkitys varsinaisen puoluetoiminnan rahoittajana on vähentynyt. Puolueet rahoittavat toimintaansa pääosin puoluetuella, jota jaetaan vuosittain noin 30 miljoonaa euroa.
Säätiöt saattavat jakaa puolueille taloudellista tukea muun muassa tuottamalla palveluja ja rahoittamalla kehittämis- ja tutkimustoimintaa.
Osa puolueita lähellä olevista säätiöistä keskittyy omaisuuden hallintaan sekä varainhankintaan ja osa hoitaa puoluearkistoja tai ajatuspajoja. Osin toiminta on etääntynyt myös puolueiden ulkopuolelle.
Tutkimuksessa kartoitettiin kaikkiaan noin sadan puolueita lähellä olevan säätiön rahoitustoimintaa. Ainoastaan vihreillä ja kristillisdemokraateilla ei ole tällä hetkellä yhtäkään varsinaista puoluesäätiötä.
Ruotsinkielisten kohdalla Venhon teesit on julkaistu vain svenska ylessä, ruotsiksi:
https://svenska.yle.fi/artikel/2018/05/ ... rskare-men1. SFP-koncernen får årligen tre miljoner euro från stiftelserna
Enligt Venho får partiets olika organisationer och kandidater årligen omkring tre miljoner från olika stiftelser.
SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff uppger för sin del att stiftelsernas årliga bidrag till SFP uppgår till cirka 1,5 miljoner.
Skillnaden beror på hur man räknar. Venho beskriver i sin rapport någonting han kallar för en SFP-koncern. I den ingår bland annat Svensk Ungdom, Svenska Kvinnoförbundet och partiets kandidater. Dessutom ingår partiets bildningsförbund som årligen får omkring en miljon i bidrag från stiftelserna.
Enligt SFP handlar det här om att blanda ihop olika juridiska personer.
2. Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland gör valfinansieringen grumlig
Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland grundades 2002 för att stödja SFP ekonomiskt. Sedan 2012 stöder stiftelsen svenskspråkiga kandidater i val med medel från allmännyttiga stiftelser.
Enligt Venhos rapport kanaliserade Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland år 2015 minst 270 000 euro till ett stort antal kandidater i riksdagsvalet. Dessutom finansierade man tv-reklam för 154 000 euro.
Stödet till Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland kom i sin tur åtminstone från Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, konstsamfundet och Stiftelsen tre smeder. Enligt Venho är det inte möjligt att säga om det finns ytterligare finansiärer som man velat dölja.
- En uttömmande redovisning för stiftelsens medelanskaffning är inte tillgänglig, säger Venho.
Venho anser att Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland borde anmälas som en partiet närstående organisation, vilket skulle tvinga fram en större öppenhet.
- Det är upp till partiet och stiftelsen själv att göra den definitionen, men frågar du mig som statsvetare är det klart att det är fråga om en sådan organisation, säger Venho.
Svenska folkpartiets partisekreterare Fredrik Guseff anser att Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland öppet har berättat om sina finansiärer och att partiets kandidater noggrant har redovisat för sina valbidrag. Han påpekar att stiftelsen inte är partiets egen.
- Det finns ingen orsak att anmäla den som en partiet närstående organisation. 25 procent av bidragen går till kandidater från andra partier. Det är uttryckligen en stiftelse som stöder det tvåspråkiga i Finland, inte partiet, säger Guseff.
Att Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland inte formellt är partiets stiftelse gör att till exempel Svenska folkskolans vänner kan stöda den trots att man har ett principbeslut på att inte stöda partiers enskilda kandidater. Att största delen av pengarna ändå går till SFP-kandidater utgör inget hinder. SFV har också uttryckligen krävt att pengarna ska gå till kandidater från olika partier.
2015 fick Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland 450 000 euro från Kulturfonden, 50 000 från konstsamfundet och 30 000 från Stiftelsen tre smeder respektive Svenska folkskolans vänner.
3. Partiets bulvaner gör att partiet får ett större stöd än det som syns
Efter valfinansieringsskandalen 2008 förnyades den lagstiftning som reglerar parti- och valfinansieringen. Syftet var dels större öppenhet, dels att förhindra alltför stora valbudgetar.
Sedan 2011 får ett parti eller en kandidat inte ta emot mer än 30 000 euro per år från en enskild finansiär.
För att stöda SFP grundades därför en särskild stiftelse inom Svenska kulturfonden, Fonden för intressebevakning av det svenska i Finland. Fonden anmäldes som partiet närstånde vilket gör att den inte omfattas av begränsningarna. Sedan dess lyfter partiet ett årligt understöd på cirka 1,1 miljoner av fonden.
Enligt Tomi Venho mottar ändå partiet i praktiken större summor än så från Kulturfonden genom dotterorganisationer som Svenska bildningsförbundet och Svenska arkivföreningen.
- Bildningsförbundet var innan den nya lagstiftningen trädde i kraft en ytterst liten organisation som finansierades direkt av partiet. Sedan dess har omsättningen vuxit till en miljon som kommer från utomstående stiftelser. Var och en kan dra sina egna slutsatser om varför det här har skett.
Tomi Venho anser att Bildningsförbundet verkar som ett slags bulvan för partiet. Enligt honom är en del av partiets normala arbete helt enkelt utlokaliserat.
- Alla partiers bildningsförbund är en del av partiapparaten. De är en del av partiernas ekonomiska resurser, säger Venho.
År 2015 mottog Bildningsförbundet 880 000 euro från Kulturfonden. Dessutom fick man 110 000 euro från Stiftelsen tre smeder. Direkt till partiet hade stiftelserna inte kunnat rikta bidrag större än 30 000 euro.
Svenska folkpartiets partisekreterare förnekar bestämt att Bildningsförbundet skulle sköta uppgifter för partiet.
- Förbundet har idag en mycket omfattande verksamhet, bland annat med tankesmedjan Agenda. Det här är inte partiets verksamhet utan en separat förening, säger Fredrik Guseff som själv var direktör vid Bildningsförbundet innan han blev partisekreterare.
Finns det verksamhet vid Bildningsförbundet som är direkt arbete för partiet?
- Det skulle jag inte säga. Förstås finns det verksamhet runt om i Svenskfinland som stöder det gemensamma, det vill säga en fungerande tvåspråkighet.
Att förbundets budget har svällt förklarar Guseff med verksamhet som Liberal praktik och Ledarskapsakademin. Liberal praktik upprätthåller 13 praktikplatser vid tankesmedjor på olika håll i världen, medan Ledarskapsakademin ger unga förmågor utbildning i ledarskap för närings- och samhällslivet.
4. Lokalavdelningarna anmäler inte stöd trots att de borde
Venhos rapport konstaterar att det är omöjligt att veta i hur stor utsträckning stiftelserna stöder SFP:s lokalavdelningar. Avdelningarna borde anmäla bidrag över 1500 euro men de senaste åren har val- och partitillsynsmyndigheterna inte mottagit några sådana anmälningar.
Genom att jämföra olika dokument fastslår Venho att en lokalavdelning i Åbo år 2011 tog emot flera tusen euro av Kulturfonden utan att anmäla det. Han anser att det är svårt att säga om det här är toppen av ett isberg.
- Lokalavdelningarna har ingen skyldighet att redovisa för sina bokslut. Enskilda bidrag på över 1500 euro borde anmälas, men anmäls sällan. Lokalavdelningarnas ekonomi är helt dold i Finland, säger Venho.
SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff anser att Venhos oro är helt obefogad.
- Det finns nog inte många lokalavdelningar som fått bidrag. Lokalavdelningarna har i huvudsak ytterst skral ekonomi.
Fallet i Åbo förklarar Guseff med att det skedde när den nya valfinansieringslagstiftningen var ny. Pengarna betalades ut för Konstens natt på svenska i Åbo och hade inget med partipolitik att göra.
- Jag tror att det var fråga om en lapsus, säger Guseff.