"
Första klass. Helsingfors följer nu Raseborgs exempel, där man har gått in för modersmålsinriktad svenskundervisning i finska skolor. Pia Dahlberg undervisar en grupp förstaklassare i Hakarinne skola. Foto: Nina Ahtola
Mer svenska i finska skolor
Daniel Donner
Publicerad: 26.02.2015 06.30 • Uppdaterad: 26.02.2015 08.31
Nästa år ska de finskspråkiga skolorna i Helsingfors erbjuda modersmålsinriktad svenskundervisning. På staden tror man inte att det leder till en ström av tvåspråkiga till de finska skolorna.
I dag väljer de allra flesta tvåspråkiga familjer att sätta sina barn i en svenskspråkig skola. Så kommer det att vara också i fortsättningen, tror Marjo Kyllönen som är utbildningschef för den grundläggande utbildningen i Helsingfors.
– Vi bedömer att det här inte kommer att påverka elevströmmarna. Modersmålsinriktad undervisning kan aldrig ersätta studier i svensk skola, eftersom man bara har ett par timmar i veckan, säger Kyllönen.
110 barn som är registrerade som svenskspråkiga går just nu i finska skolor. På den svenska sidan litar undervisningschef Niclas Rönnholm på den svenskspråkiga skolans dragningskraft bland de tvåspråkiga.
– Den svenska skolan lockar och det är bra med elever även inför nästa höst. Så till den delen oroar jag mig inte över förändringen.
I praktiken är det fritt fram att välja om man anmäler sitt barn till en finsk- eller svenskspråkig skola. Anmälningsbrevet kommer på det språket som barnet är registrerat på, men förutsatt att barnet har tillräckligt bra språkkunskaper kan man anmäla barnet till en skola på det andra officiella språket.
Två timmar i veckan
Undervisningen i modersmålsinriktad svenska ska inledas vid Kaisaniemen ala-aste höstterminen 2016. Detaljerna är fortfarande oklara.
Följer man modellen för A-språk innebär det att barnen börjar läsa svenska i klass tre men just nu lutar det åt att man börjar redan i första klass, säger utbildningschef Marjo Kyllönen.
Antalet timmar i veckan är tänkt att vara två fram till femte klass för att därefter stiga till tre.
Det var SDP:s fullmäktigeledamot Thomas Wallgren som i maj lämnade in en motion om ärendet. Han berättar att han själv har två barn, varav den ena har gått och den andra går i finsk skola.
– De har ju tråkigt på svensktimmarna. Modersmålsinriktad finska erbjuds redan ganska bra i de svenska skolorna, så det här är en bra sak, säger Wallgren.
Undervisningen ska också erbjudas på distans så att andra tvåspråkiga barn än de i Kajsaniemiskolan kan delta i undervisningen.
SFP positivt inställt
Johan Ekman (SFP) som är ordförande i utbildningsnämndens svenska sektion ser bara möjligheter och inga hot i den bredare svenskundervisningen.
– Det är jättebra. Det måste finnas så många olika sätt som möjligt att lära sig svenska, säger han.
– Jag tror inte att vi ska tänka på det här i formen av ett hot, om man förbättrar möjligheten att studera svenska. Det är ett ideologiskt fel och att skjuta sig själv i foten."
HBL HELSINKI
-
Hannu Jussi
- Viestit: 1108
- Liittynyt: 02.04.2011 19:32
Re: HBL HELSINKI
HBL
Vad betyder en tvåspråkig skola?
Publicerad:
19.11.2011 09.00
Uppdaterad:
19.11.2011 09.00
Vi finlandssvenskar seglar plötsligt i medvind och likaså vårt språk. Helsingin Sanomat berömmer FST5 (13.11) för fina nordiska filmer, Radio Extrem erhåller Folktingets Sonntag-pris för programmet Hurriksi.fi som fått 8 000 finskspråkiga att registrera sig som finlandssvenskar och en gallup gjord av tidningen visar att majoriteten av de tillfrågade gärna skulle sätta sitt barn i en tvåspråkig finsk-svensk skola. Enda problemet är att ingen tills vidare vet hur en sådan tvåspråkig skola skulle se ut!
Finns modellen i den finsk-franska eller finsk-ryska skolan i Helsingfors som ger undervisning åt barn som främst kommer från enspråkigt finska hem? Undervisningen går till största delen på finska, medan 40 procent av ämnena undervisas på det främmande språket. Barnen hör det nya språket kanske första gången då de börjar i lågstadiets etta. Den tvåspråkiga undervisningen fortsätter i gymnasiet där studentexamen i allmänhet avläggs på finska.
Mycket är gemensamt med språkbad på svenska i finska skolor som erbjuds familjer som önskar ge sitt barn goda kunskaper i det andra inhemska. Eleverna undervisas av finlandssvenska lärare och växer på ett naturligt sätt in den finlandssvenska kulturen. Barnen börjar i svenskt språkbad antingen på språkbadsdagis eller tar första steget på det nya språket i förskolan. I lågstadiet bildar dessa barn en egen svensk klass och all undervisning sker på svenska.
I högstadiet minskar antalet ämnen på svenska för språkbadarna. Ofta utgör dessa lektioner endast 20-30 procent av all undervisning. Språkbadet upphör i grundskolans sista klass varefter eleverna ofta fortsätter med att läsa A-svenska i ett finskspråkigt gymnasium. Dessa studerande skulle i gymnasiet behöva ytterligare stimulans på svenska så att deras förmåga till verklig kommunikation och debatt skulle utvecklas på ett gynnsamt sätt.
I Finland har svenska och finska skolor rätt till modersmålsbaserad undervisning i det andra inhemska språket från lågstadiet till gymnasiet för elever som kommer från tvåspråkiga hem.
Många svenska skolor erbjuder i dag sina tvåspråkiga elever modersmålsbaserad finska (Mofi). Undervisningen på dessa lektioner går helt på finska, eleverna läser texter, skriver uppsatser, håller föredrag och debatterar på finska.
Detta är en fantastisk lösning för barn med två hemspråk, men några lektioner i veckan är inte mycket och eleverna borde få ytterligare stimulans på sitt andra modermål. I närheten av det svenska gymnasiet finns antagligen ett finskt dito. Varför inte låta gymnasisterna avlägga några kurser i till exempel biologi och kemi i det närliggande finska gymnasiet? Båda skolorna är kursbundna och om de har samma antal perioder borde systemet inte stöta på hinder.
Finska skolor har mig veterligen inte utnyttjat rätten till att erbjuda modersmålsbaserad svenska. Kanske det inte har funnits behov av det? I stället har skolan erbjudit svenskt språkbad. Då språkbadet upphört i åk 9 och eleverna nu läser A-svenska i ett finskt gymnasium borde de absolut ges möjlighet att avlägga kurser i ett närliggande svenskt gymnasium. Ett verkligt samarbete mellan svenska och finska skolor kan utvecklas!
Kanske vi inte längre ska gå in för termen ”tvåspråkig finsk-svensk skola” utan i stället tala om ”undervisning på två språk”, ett realistiskt begrepp.
Mae Cedercreutz-Pesonen,
fd språkbadslärare
Vanda
Vad betyder en tvåspråkig skola?
Publicerad:
19.11.2011 09.00
Uppdaterad:
19.11.2011 09.00
Vi finlandssvenskar seglar plötsligt i medvind och likaså vårt språk. Helsingin Sanomat berömmer FST5 (13.11) för fina nordiska filmer, Radio Extrem erhåller Folktingets Sonntag-pris för programmet Hurriksi.fi som fått 8 000 finskspråkiga att registrera sig som finlandssvenskar och en gallup gjord av tidningen visar att majoriteten av de tillfrågade gärna skulle sätta sitt barn i en tvåspråkig finsk-svensk skola. Enda problemet är att ingen tills vidare vet hur en sådan tvåspråkig skola skulle se ut!
Finns modellen i den finsk-franska eller finsk-ryska skolan i Helsingfors som ger undervisning åt barn som främst kommer från enspråkigt finska hem? Undervisningen går till största delen på finska, medan 40 procent av ämnena undervisas på det främmande språket. Barnen hör det nya språket kanske första gången då de börjar i lågstadiets etta. Den tvåspråkiga undervisningen fortsätter i gymnasiet där studentexamen i allmänhet avläggs på finska.
Mycket är gemensamt med språkbad på svenska i finska skolor som erbjuds familjer som önskar ge sitt barn goda kunskaper i det andra inhemska. Eleverna undervisas av finlandssvenska lärare och växer på ett naturligt sätt in den finlandssvenska kulturen. Barnen börjar i svenskt språkbad antingen på språkbadsdagis eller tar första steget på det nya språket i förskolan. I lågstadiet bildar dessa barn en egen svensk klass och all undervisning sker på svenska.
I högstadiet minskar antalet ämnen på svenska för språkbadarna. Ofta utgör dessa lektioner endast 20-30 procent av all undervisning. Språkbadet upphör i grundskolans sista klass varefter eleverna ofta fortsätter med att läsa A-svenska i ett finskspråkigt gymnasium. Dessa studerande skulle i gymnasiet behöva ytterligare stimulans på svenska så att deras förmåga till verklig kommunikation och debatt skulle utvecklas på ett gynnsamt sätt.
I Finland har svenska och finska skolor rätt till modersmålsbaserad undervisning i det andra inhemska språket från lågstadiet till gymnasiet för elever som kommer från tvåspråkiga hem.
Många svenska skolor erbjuder i dag sina tvåspråkiga elever modersmålsbaserad finska (Mofi). Undervisningen på dessa lektioner går helt på finska, eleverna läser texter, skriver uppsatser, håller föredrag och debatterar på finska.
Detta är en fantastisk lösning för barn med två hemspråk, men några lektioner i veckan är inte mycket och eleverna borde få ytterligare stimulans på sitt andra modermål. I närheten av det svenska gymnasiet finns antagligen ett finskt dito. Varför inte låta gymnasisterna avlägga några kurser i till exempel biologi och kemi i det närliggande finska gymnasiet? Båda skolorna är kursbundna och om de har samma antal perioder borde systemet inte stöta på hinder.
Finska skolor har mig veterligen inte utnyttjat rätten till att erbjuda modersmålsbaserad svenska. Kanske det inte har funnits behov av det? I stället har skolan erbjudit svenskt språkbad. Då språkbadet upphört i åk 9 och eleverna nu läser A-svenska i ett finskt gymnasium borde de absolut ges möjlighet att avlägga kurser i ett närliggande svenskt gymnasium. Ett verkligt samarbete mellan svenska och finska skolor kan utvecklas!
Kanske vi inte längre ska gå in för termen ”tvåspråkig finsk-svensk skola” utan i stället tala om ”undervisning på två språk”, ett realistiskt begrepp.
Mae Cedercreutz-Pesonen,
fd språkbadslärare
Vanda