Nyt kyselytutkimuksen takana oleva tutkija on ollut haastateltavana aiheesta på svenska:
http://mfaa.abo.fi/?article=motverka-ex ... talsnormer
Käännetään jos ehditään, pahoittelut.”Tvångssvenskan” – en intresseväckande fråga
Den senaste studien berörde åsikter om svenskans ställning i Finland, och detta har uppmärksammats mycket i finska medier. Ämnet valdes bland annat för att det antogs vara lätt att finna intresserade deltagare. Himmelroos verkar lite besviken när han konstaterar att trots att undersökningen hade ett väldigt stort urval så tackade proportionellt sett fler nej jämfört med liknande tidigare experiment rörande invandring och kärnkraft.
– Gruppen som är negativt inställd till svenskan är högljudd men liten, säger Grönlund. De ville inte dyka upp och diskutera sina åsikter. Liknande tendens noterades rörande anti-invandringsgrupper. De faller ifrån på vägen.
– Däremot är ”antigrupperna” speciellt engagerade efter studien, även om den senaste studien också väckt intresse från svenskspråkigt håll. Jag har fått många kommentarer via e-post i efterhand, säger Grönlund vidare.
Tidningarna har visat stort intresse för delen som rör attityder gentemot svenskan i Finland.
– Men detta är inte de väsentligaste forskningsresultaten, säger Grönlund bekymrat.
Det är tydligt att medborgarpanelerna som principiell fråga är viktigast för honom och den som är huvudfokus för experimenten. Att visa att polerna kan närma sig genom medborgardiskussioner är alltså det intressantaste utslaget av experimentet.
Tässä kuitenkin jo näkyy merkillinen asetelma. Ikään kuin näkemykset "vaadin pakkoruotsia sinun lapsillesi alakoulusta yliopistoon" ja "haluan, että perheet voivat valita lapsen kieliopinnot tilanteesta riippuen suppeammasta tai laajemmasta tarjonnasta" olisivat ihan noin vain mitä tahansa näkemyksiä, jotka voidaan asettaa järkevyydessä, kohtuudessa ja perusteltavuudessa rinnakkain. Näinhän ei ole. Se, joka vaatii toisille pakkoa, joutuu todistelemaan näkemystään todella painavasti. Ei voida vaatia ketään kunnioittamaan ja kuuntelemaan tällaista muitten pakottajaa, jonka perustelut ovat mutuhistoriaa, mutuyleissivistystä, mutu-nordismia...
Kuulemma keskustelijoita oli hankala löytää, eikä ihme. Ihmiset ovat tottuneet siihen, että pakkoruotsin järkevä kritiikki torjutaan ruotsivihana ja käännetään keskustelu esittäjän tai hänen lastensa asenneongelmiin, tyhmyyteen ja laiskuuteen. Kuka haluaa käydä ottamassa sellaista vastaan?
Kuitenkin professori puhuu "kielteisesti ruotsiin suhtautuvista". Käsittääkseni koko tutkimuksen tulos oli, ettei ruotsiin tai ruotsinkielisiin suhtauduta kielteisesti, ainoastaan pakkoon.
Onko tutkija itse lainkaan hereillä aineistonsa äärellä vai onko ruotsiksi esitettävä asiat aina tietyllä tavalla ruotsinvihaajista muistutellen.
Tämä moderoitu keskustelu siis "saa ääripäät lähenemään toisiaan keskustelun avulla". Mitkä nyt ovat "ääripäät"?