JOKAINEN PÄIVÄ ON KIELIPÄIVÄ

[Hannu Jussi]

Tänään oikeusministeriön sivuilta

kansalliskielistrategian uudet verkkosivut

http://www.oikeusministerio.fi/fi/index ... ksiin.html

[TK]

Jos valtioneuvosto yksinään (ilman eduskunnan äänestystä ja käsittelyä) on voinut päättää ns.kansalliskielistrategiasta, niin seuraava hallitus voi yhtä helposti kumota tämän päätöksen.

Pitäisi alkaa tekemään hahmotelmia seuraavan hallituksen kumoamispäätöksistä: kansalliskielistrategia kumotoon, kielineuvottelukunta lakkautetaan, ruotsinkielisistä maksettavat kuntalisät lakkautetaan, kielilaki kumotaan, pakkoruotsi lakkautetaan (jos ei ole siihen mennessä lakkautettu), + muita tarvittavia kielisäädösuudistuksia.

[NRR]

Jos valtioneuvosto yksinään (ilman eduskunnan äänestystä ja käsittelyä) on voinut päättää ns.kansalliskielistrategiasta, niin seuraava hallitus voi yhtä helposti kumota tämän päätöksen.

Pitäisi alkaa tekemään hahmotelmia seuraavan hallituksen kumoamispäätöksistä: kansalliskielistrategia kumotoon, kielineuvottelukunta lakkautetaan, ruotsinkielisistä maksettavat kuntalisät lakkautetaan, kielilaki kumotaan, pakkoruotsi lakkautetaan (jos ei ole siihen mennessä lakkautettu), + muita tarvittavia kielisäädösuudistuksia.

Niin - onko tässä niitä rakenteita, joita se ajatuspaja, jota JVL on nyt perustamassa, tulee käsittelemään?

[Hannu Jussi]

Heikelä korporaatio Radio Rockissa puoltavat pakkoruotsia, koska katsottuaan verotietoja yms. ovat huomanneet, että eniten tienaavat ovat ruotsinkielentaitoisia... ja eihan mikään ole kovin helppoa...
Taitaa olla uusinta, mutta silti.

Hyvin kevyet ovat yläkerran välineet.

[Hannu Jussi]

HBL tänään pe 21.11.2014

Riksdagen beslutar om skolsvenskan nästa år
FNB
Publicerad: 21.11.2014 15.24
Riksdagens kulturutskott kommer inte att bli klar med behandlingen av medborgarinitiativet om att slopa den obligatoriska svenskundervisningen i de finska skolorna i år. Det säger riksdagsledamoten Mikaela Nylander (SFP) som sitter i utskottet.
Utskottet har gjort en preliminär lista på de sakkunniga som ska höras, men har nu fullt upp med budget- och andra lagar, säger Nylander.
– Men den här riksdagen kommer att besluta om initiativet, säger Nylander.
Utskottet kommer bland annat att höra svensklärare och representanter från kommuner bland annat i gränstrakterna i norr.
Utskottet ordnade en offentlig utfrågning med sex sakkunniga förra veckan"

[Hannu Jussi]

Folktinget kirjoittaa oikeuskanslerille http://www.folktinget.fi/sv/press/utlat ... iekanslern

"Skrivelse till justitiekanslern

Publicerad 18.11.2014 kl. 08:49

Folktinget har den 14 november 2014 lämnat en skrivelse till justitiekanslern, där behovet av språkbestämmelser i lagstiftningen lyfts fram.


0


Justitiekansler
Jaakko Jonkka



Ärende: Språkbestämmelser i lagstiftningen

Svenska Finlands folkting har erfarit att ministerierna inte till alla delar uppmärksammar vikten av bestämmelser om språkliga rättigheter och skyldigheter i lagberedningen. Folktinget ser allvarligt på detta sakförhållande och framhåller att avsaknaden av språkbestämmelser kan få konsekvenser för säkerställandet av de språkliga rättigheterna enligt grundlagen.

Riksdagens grundlagsutskott har lyft fram vikten av att de språkliga rättigheterna beaktas i beredningen av administrativa reformer och konstaterar: ”En övergripande bedömning av de språkliga konsekvenserna är ett måste, särskilt när de administrativa omläggningarna påverkar språkgruppernas faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk.” (GrUB 1/2010 rd – B 1/2009 rd, s. 6). Justitieministeriet har gett anvisningar om bedömningar av språkliga konsekvenser vid lagberedning och beredning av förvaltningsbeslut, som finns på ministeriets webbplats.

Folktinget har emellertid noterat att dessa juridiska riktlinjer ofta inte beaktas tillräckligt inom olika beredningsprocesser. Detta leder i så fall till att det saknas väsentlig information om hur förslagen påverkar den finsk- och svenskspråkiga befolkningens faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk enligt lika grunder. Till följd av detta synliggörs inte språkliga rättigheter och skyldigheter enligt grundlagen, och behovet av språkbestämmelser framträder sålunda inte heller i beredningen.

Flera aktuella lagförslag har en central betydelse för produktionen av tjänster till medborgarna, men saknar likväl språkbestämmelser antingen helt eller i en tillräcklig omfattning. Exempel på sådana är förslaget till lag om stärkt självbestämmanderätt för socialvårdens klienter och för patienter (RP 108/2014 rd), förslaget till socialvårdslag (RP 164/2014 rd) och utkastet till kommunallag (VM065:00/2012). En orsak till avsaknaden av språkbestämmelser är att dessa anses vara obehövliga, framför allt med hänvisning till de språkbestämmelser som ingår i språklagen.

Folktinget tar avstånd från detta synsätt och hänvisar till följande auktoritativa ställningstaganden, som visar att språkbestämmelser är nödvändiga med avseende på en effektiv tillämpning av lagstiftningen:

- Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis ska de bestämmelser som är väsentliga för tillgodoseendet av grundläggande fri- och rättigheter utfärdas genom lag. Det här gäller också språkliga rättigheter (professor Kaarlo Tuori, utlåtande till Folktinget 13.2.2013).
- I regeringens proposition med förslag till ny språklag konstateras att det finns behov av språkbestämmelser i speciallagstiftningen. Motiveringen till detta är att tjänstemän och andra anställda inom respektive förvaltningsområde lättare finner de bestämmelser som uttryckligen gäller dem (RP 92/2002 rd, s. 52).
- Professor Markku Suksi har med hänvisning till kommunallagen konstaterat att det uppenbarligen endast är uttryckliga krav i lagstiftningen som får avsedda konsekvenser på kommunal nivå när det gäller tryggandet av de språkliga rättigheterna (artikeln Två språk i kommunalförvaltningen – möjligheter enligt kommunallagstiftningen. Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland, 5/2012).

Folktinget konstaterar vidare att den planerade omformningen av kommunstrukturen och social- och hälsovårdsstrukturen ställer det allmänna inför nya utmaningar gällande uppgiften att trygga medborgarnas språkliga rättigheter i praktiken. Eftersom lagstiftningen bör beredas utifrån ett långsiktigt framtidsperspektiv är det väsentligt att de språkliga rättigheterna och skyldigheterna preciseras genom tydliga förpliktelser också inom ramen för nya förvaltningsstrukturer.

Med hänvisning till dessa ställningstaganden anser Folktinget att det finns ett klart behov av att utveckla lagstiftningen med avseende på bestämmelser om språkliga rättigheter och skyldigheter samt att ytterligare befästa betydelsen av språkliga konsekvensbedömningar. Vi ber därför justitiekanslern vidta behövliga åtgärder med anledning av denna skrivelse.

Helsingfors den 14 november 2014



SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Christina Gestrin ordförande

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden

Anna Jungner

[Hannu Jussi]

Ja jos tuntuu, ettei vieläkään saa tarpeeksi ruotsista, niin tältä sivustolta löytyy jopa historia ruotsalaiseten tulosta tai asumisesta suomessa. Sorry en itse lukenut, mutta tästä
http://www.folktinget.fi/sv/sidor/svenskan_i_finland/

[Hillevi Henanen]

HBL tänään pe 21.11.2014

Riksdagen beslutar om skolsvenskan nästa år
FNB
Publicerad: 21.11.2014 15.24
Riksdagens kulturutskott kommer inte att bli klar med behandlingen av medborgarinitiativet om att slopa den obligatoriska svenskundervisningen i de finska skolorna i år. Det säger riksdagsledamoten Mikaela Nylander (SFP) som sitter i utskottet.
Utskottet har gjort en preliminär lista på de sakkunniga som ska höras, men har nu fullt upp med budget- och andra lagar, säger Nylander.
– Men den här riksdagen kommer att besluta om initiativet, säger Nylander.
Utskottet kommer bland annat att höra svensklärare och representanter från kommuner bland annat i gränstrakterna i norr.
Utskottet ordnade en offentlig utfrågning med sex sakkunniga förra veckan"

Ruotsinkielinen Nylander antaa lausunnon. Ruotsinkielen opettajilta kysytään, että haluavatko säilyttää leipäpuunsa. Pohjoisen rajakuntien edustajia kuullaan? Minkä rajan?

Ehdottomasti pitäisi myös valtionavuilla reippaasti voideltujen kaksikielisten kuntien mielipidettä kuulla siitä, että kelpaako ilmainen raha heille jatkossakin. Mielenkiintoista sekin, että kun kuntien kielisyys määritetään aina 10 vuodeksi kerrallaan, niin tuo summa joka niille lahjoitetaan ensi vuoden alusta tekee 10 vuoden tarkastelujaksolla noin miljardin 33 kaksikieleiselle kunnalle. Närpiö, Luoto ja Korsnäs ovat hyväksyvinään rahat vastahakoisesti, mutta seteliselkäranka ei murru näinkään vastenmielisen ja vaikean valinnan edessä. Se taipuu vaikka rusetille.

Suomenkielisten lasten kieliopintoihin ei suomenkielisellä kansalla ole mitään kuulemisen arvoista sanottavaa, ja siksi heiltä ei kysytäkään.

[NRR]

Ruotsinkielinen Nylander antaa lausunnon. Ruotsinkielen opettajilta kysytään, että haluavatko säilyttää leipäpuunsa. Pohjoisen rajakuntien edustajia kuullaan? Minkä rajan?

Ehdottomasti pitäisi myös valtionavuilla reippaasti voideltujen kaksikielisten kuntien mielipidettä kuulla siitä, että kelpaako ilmainen raha heille jatkossakin. Mielenkiintoista sekin, että kun kuntien kielisyys määritetään aina 10 vuodeksi kerrallaan, niin tuo summa joka niille lahjoitetaan ensi vuoden alusta tekee 10 vuoden tarkastelujaksolla noin miljardin 33 kaksikieleiselle kunnalle. Närpiö, Luoto ja Korsnäs ovat hyväksyvinään rahat vastahakoisesti, mutta seteliselkäranka ei murru näinkään vastenmielisen ja vaikean valinnan edessä. Se taipuu vaikka rusetille.

Suomenkielisten lasten kieliopintoihin ei suomenkielisellä kansalla ole mitään kuulemisen arvoista sanottavaa, ja siksi heiltä ei kysytäkään.

Voi Hillevi, nämä sinun kommenttisi ovat niin naulaan kantaan osuvia, että hengästyttää! Upea koonti!

Ja Hannu Jussille kiitos näistä teksteistä!

[Hillevi Henanen]

Ja jos tuntuu, ettei vieläkään saa tarpeeksi ruotsista, niin tältä sivustolta löytyy jopa historia ruotsalaiseten tulosta tai asumisesta suomessa. Sorry en itse lukenut, mutta tästä
http://www.folktinget.fi/sv/sidor/svenskan_i_finland/

En lukenut tämän enempää kun ei satu olemaan oksennusämpäriä vieressä. Tämäkin riittää ruosinkielisten Suomen historian siedätyshoidoksi ainakin vuodenvaihteen yli.

Det man däremot tror sig veta är att de finländska kustområdena befolkades västerifrån fr.o.m. 1100-talet och att inflyttningen fortsatte under hela medeltiden.
Svenskan har genom historien utgjort ett samhällsbärande språk i Finland och är en oskiljaktlig del av landets identitet.

Todisteita ei siis ole, mutta mitä sitävastoin uskotaan tiedettävän on, että Suomen rannikkoalueet asutettiin 1100-luvulta lännestä käsin ja maahanmuutto jatkui koko keskiajan. Ruotsi on läpi historian ollut yhteiskuntaa kantava kieli Suomessa ja on erottamaton osa maan identiteettiä

Tästä olen jo aikaisemminkin kirjoittanut, eli ensin oli suo, kuokka ja ruotsalainen, joka ressukka joutui kuokankin tuomaan tullessaan, kun täällä ei ollut mitään eikä ennen kaikkea KETÄÄN.

[jlo]

Tästä olen jo aikaisemminkin kirjoittanut, eli ensin oli suo, kuokka ja ruotsalainen, joka ressukka joutui kuokankin tuomaan tullessaan, kun täällä ei ollut mitään eikä ennen kaikkea KETÄÄN.

Ei kun alussa Suomi oli autio ja tyhjä, pimeys peitti syvyydet ja Birger Jaarlin henki liikkui vetten päällä. Olen ihan henkilökohtaisesti löytänyt kivikauden ihmisten esineitä luonnosta, joten ihan mukisematta en tuota niele, mutta se on ainoa ruoka jota tarjotaan.

[Hannu Jussi]

Hämeessä ja Satakunnassa on paljon ns. rekisteröityjä löytöjä.
Museovirasto ei anna lupaa kaivauksille.

[Hillevi Henanen]

Ei kun alussa Suomi oli autio ja tyhjä, pimeys peitti syvyydet ja Birger Jaarlin henki liikkui vetten päällä. Olen ihan henkilökohtaisesti löytänyt kivikauden ihmisten esineitä luonnosta, joten ihan mukisematta en tuota niele, mutta se on ainoa ruoka jota tarjotaan.

Luepas ruotsinkielisten kirjoittamaa Suomen historiaa, sitä samaa jonka sisäistämiseksi meitä kaikkia pakkoruotsitetaan. Olen sitä ahkerasti opiskellut tuolta ruotsalaisilta sivustoilta.

Sen verran peräydyn, että Biger Jaarlin henki on varmaan ollutkin täällä ennen ensimmäisiä kuokkaruotsalaisia. Mutta ruotsinkieliset sen jälkeen rakensivat tämän maan tyhjästä, ja loivat ylivertaisen kulttuurinsa jota meidän on kumartaminen vielä tänä päivänä (Onneksi jättivät pahimman kidutuksen, falukorvin, kotiin)

Kun kaikki työ oli tehty, alkoi jostain koloista ryömiä esiin fennoja jotka röyhkeästi alkoivat nauttia toisten työn tuloksista tällä ikiaikaisella ruotsalaisten alueella. Siksi he vieläkin vaativat itselleen koko rannikkoa. Joku jopa määritti tarkat rajatkin - Kokkolasta Viipuriin.

On ruotsinkielisen historian vääristelyä väittää, että he olisivat tulleet tänne hyötymistarkoituksessa, eikä täältä mitään miehiä ole sotaan viety. Jos joku menikin, niin vapaaehtoisesti änkivät fennot mukaan kun kielitaidottomina luulivat, että kaljalle ollaan menossa. Eikä todellakaan ole suomen kieltä sortaneet. Pelkkää hyvyyttään ja vain ja ainoastaan suomenkielisten parhaaksi yrittivät estää suomenkieliset yliopistot ja peruskoulun.

[Hannu Jussi]

Tänään HBL lukijalta vuodatus ja vastaus erään rehtorin kirjoitukseen suomesta Ruotsissa. Niitä ei voi kuulemma verrata . . . ja kielinaisen (olisi nyt lukenut historiansa!!!!) loppulause kuuluu näin:
"Att man nu diskuterar att ta bort den obligatoriska skolsvenskan i Finland är alltså inte olyckligt endast för den svenska minoriteten i Finland, utan kommer att påverka hela det finska samhället och det finska tänket. Det rör sig om en skilsmässa från den egna identiteten och historien."

Hbl:n pääkirjoituksessa kerrotaan, että Ole Norrback tulee parin viikon kuluttua tekemään "kouluselvityksen" ruotsalaiselle puolelle. Samassa artikkelissa kerrotaan, että ajatus kaksikielisistä kouluista ei tule toteutumaan.
......
Taisin saada koko LEDAREN tähän. HBL 8.12.2014

"Publicerad: 08.12.2014 00.10
Strukturreformerna fortsätter och nu handlar det om gymnasierna, yrkesskolorna, och det fria bildningsarbetet.
På svenskt håll har man redan en tid aktivt funderat på hur man ska ordna yrkeskolorna och gymnasierna i framtiden. För yrkesskolornas del kommer Ole Norrbacks utredning inom några veckor. Alla som upprätthåller gymnasier och yrkeskolor – i de flesta fall kommuner – måste ansöka om nya tillstånd. Samtidigt förändras grunderna för finansieringen och de nedskärningar som görs i utbildningen nästa år blir permanenta. Förändringarna ska träda i kraft 2017.

Det handlar om stora förändringar och stora nedskärningar. Sparandet drabbar skolorna i vilket fall som helst och beror på regeringens mål att banta ned de offentliga utgifterna och kommunernas uppgifter.
Att spara på utbildningen, som är en framtidsinvestering, kan slå riktigt fel. Regeringens tanke är att omstruktureringen leder till mindre skador. Hela 69 miljoner av de totalt 260 som ska sparas bort räknar Undervisningsministeriet med att man ska kunna knappa in genom att omorganisera skolnätverket på andra stadiet.
Undervisningsminister Krista Kiuru (SDP) har flera gånger upprepat att ministeriet inte lägger ned gymnasier eller yrkesskolor utan slår fast enligt vilka kriterier koncessionerna eller tillstånden beviljas. Det är inte är ministeriet som fattar beslut om nedläggningar, men på något sätt måste de som ordnar utbildningen handskas med att resurserna blir mindre.
Den genomgripande tanken är att huvudmännen, de som upprätthåller och ordnar andra stadiets utbildning, ska bli färre. I stället för att varje liten kommun har ett gymnasium kan man alltså slå sig ihop och ha en och samma huvudman. Det innebär inte automatiskt att antalet skolhus bantas ned. Men i ärlighetens namn kommer det säkert att bli färre enheter i praktiken.
Samtidigt ändras alltså finansieringen. Nu får skolorna på andra stadiet stöd enligt hur många elever man har. I framtiden ska bara hälften av finansieringen skötas utifrån elevantalet. Den andra hälften ska basera sig på antalet examen och kurser.
Finlands svenska lärarförbunds ordförande Christer Holmlund frågade häromdagen i Västra Nyland hur ungdomsgarantin går ihop med att finansieringen i så hög grad blir resultatstyrd. Det är en befogad fråga.
Den optimistiska tolkningen är att resultatfinansieringen innebär att gymnasierna och yrkesskolorna faktiskt måste se till att eleverna klarar skolan, och vid behov skräddarsy lösningar och ge mera stöd. Då tänker man att den nya finansieringsmodellen innebär att gymnasierna och yrkesskolorna helt enkelt inte har råd med elever som försvinner utan examen. Den negativa tolkningen är att det finns en risk för att ribban sänks och kvaliteten drabbas. Andra farhågor gäller samarbetet mellan grundskolan och gymnasierna. I många kommuner är det samma ämneslärare som undervisar i båda stadierna. Om flera gymnasier får samma huvudman och delvis delar på lärare innebär det förändringar också för grundskolan.
Det talas också en hel om distansutbildning och nätkurser. Nätet kan säkert utnyttjas betydligt bättre och effektivare men lärarkontakten får absolut inte undervärderas.
Det är värt att notera att de tillstånd som beviljas för gymnasier och yrkesskolor är enspråkiga. Det är en signal om att skolorna också i framtiden ska vara enspråkiga, trots den yviga diskussionen om tvåspråkiga skolor.
Vad är då på gång i Svenskfinland? I Österbotten utreds ett eller flera regiongymnasium, i västra Nyland planerar Hangö, Raseborg och Lojo en gemensam gymnasieutredning. I huvudstadsregionen är planerna inte så långt gångna med det finns tankar om samarbete till exempel mellan Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. Många finlandssvenska skolor är små och har därför svårt att erbjuda ett brett kursutbud. Genom samarbete får man i bästa fall en större bredd och det är positivt. För små kommuner betyder det att ännu en viktig uppgift ska skötas i samarbete över kommungränserna.
Balansgången mellan effektivitet å ena sidan och tillgängligheten å den andra sidan är inte lätt. Det vore en katastrof om avståndet till gymnasiet eller yrkeskolan blir så långt att det blir ett hinder för utbildningen. Det har Finland helt enkelt inte råd med."

......
Tässä ei puhuta siitä, että Hangossa on eniten koulupudokkaita, työttömiä nuoria jne.... ja ne jotka haluavat käydä koulua esim. 2 asteen oppilaitoksessa, joutuvat matkustamaan päivittäin melkeinpä 200 km. .... Hangosta Lohjaan.

[NRR]

Tänään HBL lukijalta vuodatus ja vastaus erään rehtorin kirjoitukseen suomesta Ruotsissa. Niitä ei voi kuulemma verrata . . . ja kielinaisen (olisi nyt lukenut historiansa!!!!) loppulause kuuluu näin:
"Att man nu diskuterar att ta bort den obligatoriska skolsvenskan i Finland är alltså inte olyckligt endast för den svenska minoriteten i Finland, utan kommer att påverka hela det finska samhället och det finska tänket. Det rör sig om en skilsmässa från den egna identiteten och historien."

Kiitos Hannu Jussi!

Tuo lause liittyy oleellisesti siihen, miten ruotsinkieliset näkevät ruotsin merkityksen: "Se, että nyt Suomessa keskustellaan pakollisen kouluruotsin poistamisesta, ei ole onnetonta vain ruotsinkielisen vähemmistön kannalta vaan tulee vaikuttamaan koko suomalaiseen yhteiskuntaan ja suomalaiseen ajatteluun. Se merkitsee avioeroa omasta identiteetistä ja historiasta."

No jo.