Pohjoismainen koulu

[Hannu Jussi]

Hbl tänään Pohjoismaisesta koulusta . . . eivät puhu tanskan tai norjan opetuksesta mitään.

"En nordisk skola nästa steg för SFP Debatten om tvåspråkiga skolor är i full gång. Det är bra att saken diskuteras men tyvärr finns det fortfarande en stor begreppsförvirring och man talar ofta om olika saker. Motiven hos debattörerna är ofta också olika.


Den svenskspråkiga skolan i Finland ska vara kvalitativt högstående och erbjuda en fullödig utbildning på svenska. Skolan har också en kulturbärande funktion och en grundbult i landets tvåspråkighet. På många orter, såsom i min egen hemstad Helsingfors, är den ett viktigt svenskt rum. På andra ställen i Finland, där finskan är i minoritet, är det minst lika viktigt för de finskspråkiga barnen att få sin utbildning på finska. Det ska vi inte tumma på.

Samtidigt ska vi ta vara på det stora intresse som finns för det svenska. Att vi kan utveckla språkduschar och språkbad, där ett språk på ett roligt och otvunget sätt integreras i barnens vardag redan i ett tidigt skede, är viktigt. Att en ny utbildning för språkbadslärare startar är därför mer än välkommet.

SFP har därtill i Helsingfors önskat gå ett steg längre. En motion om grundandet av en nordisk skola i Helsingfors lämnades in till fullmäktige på initiativ av mig och den övriga SFP-gruppen. Utbildningsnämnden har ställt sig positivt till förslaget. Motionen ska ännu behandlas av stadsstyrelsen och fullmäktige men målsättningen är att skolan kunde starta hösten 2016 när de nya läroplanerna träder i kraft.
Den nya skolan skulle formellt höra till det finskspråkiga skolväsendet men med undervisning också på svenska. Eleverna skulle ges en möjlighet att fördjupa sig i båda nationalspråken och kulturerna och bekantgöra sig med den övriga nordiska länderna och språken. Modellen kunde väl tas från de andra ”språkskolorna” som finns i Helsingfors när det gäller organiseringen och pedagogiken. För att en dylik skola ska kunna fungera och kvalitativt klara sig så måste det vara en noga genomtänkt pedagogisk helhet.

Det är glädjande att detta initiativ har tagits väl emot både bland kollegorna i de andra partierna och i stadens tjänstemannaledning. Även andra orter har visat intresse, bland annat i Esbo har en liknande motion inlämnats av SFP. En dylik skola skulle vara en ny öppning och en logisk fortsättning på språkbadsverksamheten. Det är viktigt och logiskt att SFP, som en varm anhängare och pådrivare av språkbadet och en tidigareläggning av språkundervisningen, nu går i bräschen för denna fråga.

För vissa tycks tvåspråkiga skolor betyda samlokaliseringar där ”barnen träffas på rasterna och umgås i matsalen”. Det finns redan i dagens läge och blir säkert allt vanligare i framtiden. På en del orter är en samlokalisering en förutsättning för att en skola över huvud taget ska kunna existera. Detta gäller speciellt på orter där den språkliga minoriteten är liten. På andra ställen är det en praktisk fråga och ett logiskt alternativ speciellt vid nybyggen på nya bostadsområden där det inte finns en infrastruktur sedan förr. I Helsingfors är det exempelvis ett alternativ att en svensk kvartersskola på Busholmen lokaliseras i den större finskspråkiga skolan så att man delar vissa utrymmen. Samlokaliseringarna måste bedömas från fall till fall och en noggrann planering är viktig så att den språkgrupp som är i minoritet inte blir i kläm utan alla kan garanteras en högklassig utbildning.

Överlag borde språkinlärningen börja så tidigt som möjligt i skolorna. Vi borde också ha en större bredd i vårt språkutbud då Finland behöver språkkunniga människor för att klara sig i den internationella konkurrensen. En tidigareläggning av B1-språket är bra, liksom en förstärkning av A2-språket och ekonomiska morötter för att kommunerna ska kunna erbjuda en bredare språkpalett till eleverna.

Vi står och faller med vår skola. Det är viktigt att vi fördomsfritt prövar nya idéer, såsom vi gjort med förslaget till en nordisk skola, men lika viktigt är att vi tar vara på det som fungerar och inte slår sönder fungerande strukturer. Framför allt ska vi vara noga med begreppen så att vi alla vet vad vi talar om och inte slår in öppna dörrar.

Marcus Rantala SFP

[Eero Nevalainen]

On se kumma juttu miten tärkeää on nimenomaan järjestää näitä nuurdistisia kouluja täällä Suomessa, kun ongelmaa ei nähdä missään muualla Pohjolassa. Kai me sitten kuitenkin oikeasti olemme vähän lapsipuolia...

[JV Lehtonen]

On se kumma juttu miten tärkeää on nimenomaan järjestää näitä nuurdistisia kouluja täällä Suomessa, kun ongelmaa ei nähdä missään muualla Pohjolassa. Kai me sitten kuitenkin oikeasti olemme vähän lapsipuolia...

"Pohjoismainen koulu" on RKP:n hätäkakka Stubbin ehdotuksen vastapainoksi..
RKP ei voi sallia oikeita kaksikielisiä kouluja ruotsinkielisten koulujen pohjalle, vaan
kaksikielinen koulu pitää rakentaa suomenkielisen koulun pohjalle.

Tässä siis konkretisoituu kahden kilpailevan kaksikielisyysideologian kamppailu.

Meidän enemmistöä edustavien kannalta sekä RKP:n että Stubbin kaksikielisyysmallit ovat
täysin arkitodellisuudesta irrallaan, kun kerran Suomen väestöstä 90 % on yksikielisesti suomenkielisiä

Ihmettelen, miksi kokoomus edes tuhlaa aikaa näihin kaksikielisiin kouluihin:
Ne ovat marginaalinen osa suomalaisesta koululaitoksesta!

Ruotsinkieliset koulut saisivat minun yhden pääkielen Suomessani jäädä toimimaan,
vaikka ne tulevatkin kalliiksi.

Enemmistön kannalta tärkeämpää on lopettaa keinotekoinen
kaksikielisyys ja poistaa pakkoruotsi!

[Tapsa]

Aivan niin.

Uudessa "Tieteessä tapahtuu" -lehden numerossa Ismo Söderling käyttää suomen kielestä termiä PÄÄKANSALLISKIELI, kertoessaan eräästä teoksesta, jossa käsitellään muunkielisten maahanmuuttotaustaisten yhteistä kieltä, ja suomi on lingua franca tässä maassa erilaisia kieliä puhuvien kesken, ei mikään englanti. Ruotsia ei mainita.

Jos onkin muita kieliä, joita jotkut pitävät enemmän tai vähemmän kansalliskielinä, niin suomi on pääkansalliskieli. Ruotsin "kansalliskielisyys" on vitsi, koska se ei koskaan ole ollut väestön kieli vaan ainoastaan vähemmistön kieli.