HBL:n etusivulla julistetaan eduskunnan kannattavan pakkoa
Lähetetty: 13.04.2014 09:14
HBL on saanut kiinni 115 eduskunnan kahdesta sadasta edustajasta ja kysynyt pakon kohtaloa:
61 pakon puolella, 33 ei osaa sanoa ja 21 olisi kansalaisaloitteen ja kielivapauden kannalla ehdoitta.
Kuvakartta pääsivulla näyttää, että punaiset (kansalaisaloitteen kannattajat olisivat perussuomalaisia).
Kansalaisaloitteen puolustaja Pirkko Ruohonen-Lerner (ps) sanoo, että vapaa kielivalinta on nykyaikaa ja pakko on huonoin kannuste kieliopinnoissa.
Vihreiden Johanna Karimäki taas puolustaa pakkoa, koska "ruotsi on toinen kansalliskielemme ja sitä tarvitaan työelämässä ja se on luonnollinen kieli pohjoismaisessa yhteistyössä".
Sosiaalidemokraattien Jouko Skinnari ei ole vielä päättänyt kantaansa ja muotoilee, että "me tarvitsemme ruotsia, mutta englannin ja ruotsin lisäksi pisäiti osata venäjää, espanjaa, kiinaa, ranskaa ja sakasaa, näitä tarvitaan viennin kasvattamiseen".
Tässä käännöstehtävä muutamien kommenteista:
På vänsterkanten är flera ledamöter beredda att öka frivilligheten, men inte lika mycket som initiativtagarna vill. ---
En av dem som tvekar är Anneli Kiljunen (SDP).
– Själv kommer jag från östra Finland, och hos oss är ryskan viktig i alla serviceyrken. Koordineringen av språken är inte den bästa möjliga i dag. På någon nivå måste vi ändå ha svenska, säger hon.
Anna Kontula (VF) vill att både finska och svenska som andraspråk ska göras frivilliga, så att barnet kan välja mellan flera olika språk utöver modersmålsundervisningen.
– Men jag har ännu inte läst initiativet och är inte säker på hur jag kommer att rösta. Jag gillar inte heller de högerextrema tongångarna som finns kring diskussionen.
Starkt stöd från Sannf Det starkaste stödet får initiativet från Sannfinländarnas riksdagsledamöter.
– I dagens värld lönar det sig inte att välja två små språk som de första språken. Tyska, franska, spanska, ryska ... Många andra språk ger större fördelar, även om svenskan också har sin egen roll, säger Ari Jalonen (Sannf).
Medborgarinitiativet har bland annat finansierats av Finskhetsförbundet, med sannfinländska EU-parlamentarikern Sampo Terho som ordförande, och Sannfinländarnas ungdomsförbund. Också två samlingspartister säger att de stöder initiativet.
Janne Sankelo (Saml) säger att han känner väl till situationen efter att ha arbetat som högstadielärare i över tio år.
– Genom frivillighet skulle svenskan få den uppskattning den som andra nationalspråk förtjänar.
Så länge vi har två officiella språk är frågan inte aktuell, konstaterar Kristiina Salonen (SDP).
Mats Nylund (SFP) skriver att Sverige är Finlands viktigaste handelspartner.
– Det är ekonomiskt mycket, mycket oklokt att vi inte strävar efter att upprätthålla bästa möjliga kunskap i svenska, eftersom framgångsrik handel kräver god kommunikation.
Eeva-Maria Maijala (C) säger att undervisningen i svenska måste utvecklas så att studiemotivationen höjs och resultaten blir bättre.
Några ledamöter, bland andra Mikko Savola (C), säger att de inte stöder initiativet i dess nuvarande form, men vill öppna för möjligheten att byta svenskan mot ryska i östra Finland.
Osmo Soininvaara (Gröna) vill att svenskan ska vara frivillig i grundskolan men obligatorisk i gymnasiet.
Lehden mukaan hallitusohjelmassa lukee, että ruotsin asemaa Suomessa vahvistetaan. Koska kansalaisaloite voidaan tulkita tämän vastaiseksi, ei ole suuria mahdollisuuksia sen läpimenoon edukunnassa. Lehti muistuttaa, että hankkeen alkuunpanijatkin sanovat haluavansa herättää debattia.
Aloite kuulemma jätetään eduskunnalle 24.4. mutta sen käsittely saattaa venähtää syksyyn.
61 pakon puolella, 33 ei osaa sanoa ja 21 olisi kansalaisaloitteen ja kielivapauden kannalla ehdoitta.
Kuvakartta pääsivulla näyttää, että punaiset (kansalaisaloitteen kannattajat olisivat perussuomalaisia).
Kansalaisaloitteen puolustaja Pirkko Ruohonen-Lerner (ps) sanoo, että vapaa kielivalinta on nykyaikaa ja pakko on huonoin kannuste kieliopinnoissa.
Vihreiden Johanna Karimäki taas puolustaa pakkoa, koska "ruotsi on toinen kansalliskielemme ja sitä tarvitaan työelämässä ja se on luonnollinen kieli pohjoismaisessa yhteistyössä".
Sosiaalidemokraattien Jouko Skinnari ei ole vielä päättänyt kantaansa ja muotoilee, että "me tarvitsemme ruotsia, mutta englannin ja ruotsin lisäksi pisäiti osata venäjää, espanjaa, kiinaa, ranskaa ja sakasaa, näitä tarvitaan viennin kasvattamiseen".
Tässä käännöstehtävä muutamien kommenteista:
På vänsterkanten är flera ledamöter beredda att öka frivilligheten, men inte lika mycket som initiativtagarna vill. ---
En av dem som tvekar är Anneli Kiljunen (SDP).
– Själv kommer jag från östra Finland, och hos oss är ryskan viktig i alla serviceyrken. Koordineringen av språken är inte den bästa möjliga i dag. På någon nivå måste vi ändå ha svenska, säger hon.
Anna Kontula (VF) vill att både finska och svenska som andraspråk ska göras frivilliga, så att barnet kan välja mellan flera olika språk utöver modersmålsundervisningen.
– Men jag har ännu inte läst initiativet och är inte säker på hur jag kommer att rösta. Jag gillar inte heller de högerextrema tongångarna som finns kring diskussionen.
Starkt stöd från Sannf Det starkaste stödet får initiativet från Sannfinländarnas riksdagsledamöter.
– I dagens värld lönar det sig inte att välja två små språk som de första språken. Tyska, franska, spanska, ryska ... Många andra språk ger större fördelar, även om svenskan också har sin egen roll, säger Ari Jalonen (Sannf).
Medborgarinitiativet har bland annat finansierats av Finskhetsförbundet, med sannfinländska EU-parlamentarikern Sampo Terho som ordförande, och Sannfinländarnas ungdomsförbund. Också två samlingspartister säger att de stöder initiativet.
Janne Sankelo (Saml) säger att han känner väl till situationen efter att ha arbetat som högstadielärare i över tio år.
– Genom frivillighet skulle svenskan få den uppskattning den som andra nationalspråk förtjänar.
Så länge vi har två officiella språk är frågan inte aktuell, konstaterar Kristiina Salonen (SDP).
Mats Nylund (SFP) skriver att Sverige är Finlands viktigaste handelspartner.
– Det är ekonomiskt mycket, mycket oklokt att vi inte strävar efter att upprätthålla bästa möjliga kunskap i svenska, eftersom framgångsrik handel kräver god kommunikation.
Eeva-Maria Maijala (C) säger att undervisningen i svenska måste utvecklas så att studiemotivationen höjs och resultaten blir bättre.
Några ledamöter, bland andra Mikko Savola (C), säger att de inte stöder initiativet i dess nuvarande form, men vill öppna för möjligheten att byta svenskan mot ryska i östra Finland.
Osmo Soininvaara (Gröna) vill att svenskan ska vara frivillig i grundskolan men obligatorisk i gymnasiet.
Lehden mukaan hallitusohjelmassa lukee, että ruotsin asemaa Suomessa vahvistetaan. Koska kansalaisaloite voidaan tulkita tämän vastaiseksi, ei ole suuria mahdollisuuksia sen läpimenoon edukunnassa. Lehti muistuttaa, että hankkeen alkuunpanijatkin sanovat haluavansa herättää debattia.
Aloite kuulemma jätetään eduskunnalle 24.4. mutta sen käsittely saattaa venähtää syksyyn.
