(Yksi kommentoija tosin epäilee, että artikkeli on persujen tilaustyötä.)
Kommenttiosassa sitten onkin luettavaa, puolesta ja vastaan. Pakolliset sapensylkijät ovat tietenkin paikalla, mutta yllättävän paljon ovat maltilliset, jopa rakentavat kommentit saaneet tilaa.Lär man sig inte finska ordentligt i skolan, måste man lära sig det i arbetslivet. Det är mer eller mindre ofrånkomligt.
Jos ei opi suomea kunnolla koulussa, täytyy se sitten opetella työelämässä. Siitä on enemmän tai vähemmän pääsemättömissä.
Företagshusets i Närpes vd, Håkan Westermark, diskuterar dagligen språkfrågor med sina kunder. Fortfarande kan många nya entreprenörer inte finska.
Närpiöläisen yritystalon toimitusjohtaja Håkan Westermark keskustelee päivittäin kielikysymyksistä asiakkaidensa kanssa. Edelleenkään monet uudet yrittäjät eivät osaa suomea.
- Jag kan lova att när de har hållit på i fyra, fem år kommer de att prata finska så att de klarar sig, säger han. Situationen kräver det. Det finns ju ändå en grund i deras kunnande från den utbildning de har fått.
Voin luvata, että kun he ovat jatkaneet (suomen opiskelua) neljä, viisi vuotta, tulevat he puhumaan suomea niin hyvin että selviytyvät, sanoo hän. Onhan heidän osaamisensa perustana kuitenkin se koulutus (pakkosuomi) jonka he ovat saaneet.
En bidragande orsak till den förändrade inställningen till finskan är att man har förstått att Sverige inte är det förlovade landet längre.
Muuttuneisiin asenteisiin suomen kieltä kohtaan vaikuttaa se, että on ymmärretty, että Ruotsi ei ole enää luvattu maa.
Riikinruotsalaiselta kirjoittajalta ei oikein riitä ymmärtämystä ikänsä maassa asuneille suomen kieltä taitamattomille.
Se, että Ruotsissa on painostusryhmiä tässä kieliasiassa, johtunee siitä, että siellä on niin paljon täältä muuttaneita suruja.För mig, rikssvensk inflyttad i mitten av 1990-talet, är det mest förvånande förhållandet det att folk som hela livet bott i Finland ens har kunnat undvika att tillägna sig åtminstone gångbara kunskaper i majoritetsspråket. Visserligen bor jag i huvudstadsregionen där det väl är mer eller mindre nödvändigt att kunna skaplig om än inte perfekt finska. Kanske är det annorlunda utefter kusten i Österbotten. Ändå har jag inte alltför sällan bibringats uppfattningen att vissa delar av den finlandssvenska befolkningen helt enkelt är lite… tja… insnöad. Eller har jag missat nånting?
Minua, 90-luvun puolivälissä muuttanutta riikinruotsalaista, hämmästyttää se tilanne, että koko ikänsä Suomessa asuneet ihmiset ovat onnistuneet olemaan oppimatta maan pääkieltä edes auttavasti. Tosin asun pääkaupunkiseudulla, jossa on enemmän tai vähemmän välttämätöntä osata kelvollista vaikkakaan ei täydellistä suomea. Ehkä Pohjanmaan rannikolla on erilaista. Silti sellainen kuva tulee minulle usein, että tietty osa suomenruotsalaista väestöä on yksinkertaisesti vähän... tja... takapajuista. Vai onko minulta jäänyt jotain huomaamatta?