http://www.theseus.fi/handle/10024/131083
Pahoittelen, etten jaksa kääntää tarkasti.
Artikkelissa on hyvin häivytetty se, että suomalaislapset lukevat paljon enemmän kieliä kuin muiden maiden nuoret eivätkä siis saa valita toista pitkää kieltään, jota häveliäästi kutsutaan "toiseksi kotimaiseksi". Päinvastoin, artikkelissa tätä pakkoa pidetään hyvänä keinona lisätä "kieltenopiskelua".
Suomi - kieliä luetaan vuosi "vuodelta vähemmän", pakollisena toinen kotimainen ja yksi muu kieli, yleensä englanti
Norja - suurin osa aloittaa englannin ensimmäisellä luokalle, kasilla tulee toinen kieli tai lisäopintoja norjassa, englannissa tai saamen kielessäI finska skolor inleds studierna i det andra inhemska språket (svenska)
i åk 6–7 om inte eleven har valt det redan som A1-språk. I svenska skolor
i Finland ser språkvalen något annorlunda ut. Statistiken har redan årtal
visat på att barn och unga studerar språk i allt mindre omfattning. Sam-
tidigt har språkundervisningen inom den grundläggande undervisningen
blivit allt ensidigare. I skolorna i Finland har engelskan befäst sin position.
Tanska - pakollinen englanti aloitetaan kolmannella, yläkoulussa valinnaisia opintoja saksassa tai ranskassaI Norge inleder likaså största delen av eleverna studierna i engelska i åk 1
och får därtill i åk 8 ytterligare ett annat språk att studera, eller ägnar sig al-
ternativt åt fördjupade studier i norska, engelska eller samiska.
Islanti - englanti pakollinen, alkaa useimmilla viidenneltä, useimmilla tanska alkaa seitsemännelläI Danmark är engelska från åk 3 det första obligatoriska främmande språ-
ket. I åk 7–9 erbjuds eleverna valfritt studier i franska eller tyska.
Ruotsi - englanti pakollinen, useimmiten kolmannelta mutta noin kolmannes aloittaa jo ekalla, valinnaisena muita kieliä (yleensä saksa, ranska, espanja sekä ruotsi/englanti-lisäopetus, johon voi siirtyä milloin vainI Island erbjuds sedan 1999 engelska som första främmande språk och
det har därmed blivit det språk som studeras mest. De flesta elever inleder
studier i engelska i åk 5 och i danska i åk 7. En isländsk elev som klarat av
sin läroplikt förutsätts därmed ha kunskaper i minst två främmande språk.
Situationen är den samma i Finland, där den stora majoriteten av den som
går ut grundskolan har studerat engelska och svenska/finska, medan allt
färre har studerat tre eller flera språk.
Vertaus Eurooppaan - Suomessa A2-kielen vuoksi useampi alakoululainen lukee kahta vierasta kieltä (oikeastaan kolmea, koska "toinen kotimainen" tulee lisäksi) kuin muualla EuroopassaI Sverige är engelska ett obligatoriskt språk och kommunen avgör i vil-
ket skede språkstudierna inleds. Ungefär en tredjedel av eleverna inleder
studierna i engelska redan i åk 1.
Även andra s.k. moderna språk kan studeras som valfria språk.
Det andra moderna språket inleds vanligen i åk 6 eller7,
men även här avgör kommunerna när språkstarten ska ske och
hur tiden fördelas över skolår. I Sverige kan eleverna välja
mellan spanska, tyska och franska eller språkval svenska/engelska – en slags
ospecifik stödverksamhet. De kan när som helst lämna sitt andra moderna
språk för språkval svenska/engelska. Det krävs ingen motivering, bara för-
älders underskrift. Även andra s.k. moderna språk kan studeras som valfria
språk.
Man konstaterar vidare att eleverna i många skolor i Sverige hoppar av
kurserna i moderna språk. (Moderna språk som begrepp syftar till andra
främmande språk än engelska som undervisas i grundskolan och i gymna-
sieskolan, framför allt franska, tyska och spanska).
Det påpekas även att då skolorna skär ner drabbas ofta de moderna språ-
ken. Denna utveckling är mycket oroande, hävdar man, i synnerhet som
den svenska arbetsmarknaden behöver personal som kan även andra språk
än engelska.
Tekstissä vedotaan jatkuvasti siihen, että muualla ei valita valinnaiskieliä. Se näyttää olevan peruste sille, että meillä on oltava pakollinen toinen kotimainen. Kirjoittajien mieleen ei näytä juolahtavan, että monikulttuurisen ja/tai dysleksian omaavan lapsen ja nuoren kielipalettiin ei voi ahtaa monta vierasta kieltä tekemättä hallaa hänen muulle opiskelulleen.Tack vare A2-språket finns det i Finland fler lågstadieelever som
studerar två främmande språk än vad det finns i det övriga Europa och
på högstadiet finns det fler som studerar engelska och tyska än
vad det finns i det övriga Europa.